Teori i Elektromagnetism och vågrörelselära

Hur fält och potential från punktladdningar, långa laddade ledare och dipoler räknas ut, hur de hänger ihop och hur snabbt de avtar med avståndet.

Hur kapacitansen hos plattkondensatorer och koaxialkablar räknas ut, hur kondensatorer kopplas ihop och hur mycket energi de lagrar.

Hur resistans räknas ur resistivitet, hur sammansatta RC-kretsar förenklas till en tidskonstant och hur spänning och energi avtar under en urladdning.

Hur strömmen genom resistorer och kondensatorer följer en växelspänning, hur fasförskjutna strömmar och spänningar läggs ihop och hur amplitud och effektivvärde hänger ihop.

Hur magnetfältet från strömmar och rörliga laddningar byggs upp ur Biot–Savarts lag, och vilken modell som passar för raka ledare, slingor och spolar på olika avstånd.

Hur en ändring av magnetiskt flöde inducerar en spänning, och hur amplitud, effektivvärde och frekvens bestäms för roterande spolar, sensorspolar och generatorer med många magneter.

Hur själv- och ömsesidig induktans räknas som flöde per ampere, hur strömmen klingar av i en RL-krets och hur strategi M ger M i standardfallen.

Hur ljudintensitet räknas om till decibel, hur nivån ändras med avstånd, absorption och antal källor, och hur intensiteten beror på förskjutningsamplitud, frekvens och akustisk impedans.

Hur harmoniska vågor beskrivs, hur två motgående vågor bildar stående vågor med noder och bukar, och hur koherenta vågor och svävning ger intensiteter mellan maximum och minimum.

Hur linsformeln med teckenkonvention ger bildens läge och storlek, hur strålkonstruktion med tre huvudstrålar fungerar, och hur fokallängd, synvinkel och bländartal styr bilden i en kamera.

Hur ett system av tunna linser räknas en lins i taget, var huvudplan och brännpunkt hamnar, och hur systemfokallängden styr bildstorlek, zoom och bygglängd i kameror och teleobjektiv.

Hur lupp, mikroskop och kikare förstorar synvinkeln, hur märkningar som 10 × 42 och 40 × 0,65 tolkas, och vad utgångspupill, fokusering och projektion betyder för kikaren.

Hur de två reflexerna från ett tunt skikt interfererar, vilken tjocklek som ger antireflex vid rakt och snett infall, och var samma skikt i stället ger reflektionsmax.

Var ett gitter lägger sina ordningar och hur de sprids, hur spaltbredden begränsar antalet punkter, och hur diffraktion i en rund öppning sätter upplösningen i ögon och kameror.

Hur polaroider, Malus lag och dubbelbrytande plattor styr ljusets polarisation, från dämpfilter och ljusventiler till cirkulär polarisation och Brewstervinkeln.