Ordlista för Elektromagnetism och vågrörelselära

60 begrepp ur SK1110, förklarade i kursens sammanhang och inte i allmänhet. Varje term länkar vidare till avsnittet där den används.

Elektrostatik och kondensatorer

elektrisk dipoläven: dipol, dipolen, dipolens, dipoler, elektriska dipolen, elektriska dipoler: Två lika stora och motsatta laddningar +Q och −Q på avståndet d, som på stort avstånd beskrivs av dipolmomentet p = Qd, riktat från den negativa mot den positiva laddningen.; Läs om Elektriska fält och potential
elektrisk potentialäven: elektriska potentialen, potential, potentialen, potentialer, potentialerna: Potentiell energi per laddningsenhet i en punkt, en skalär i volt; spänningen mellan två punkter är skillnaden mellan deras potentialer.; Läs om Elektriska fält och potential
kapacitansäven: kapacitansen, kapacitanser, kapacitanserna: Den laddning en kondensator rymmer per volt spänning, C = Q/U, med enheten farad.; Läs om Kondensatorer och fältenergi Läs om Resistans och RC-kretsar
relativ kapacitivitetäven: kapacitivitet, kapacitiviteten, permittivitet, permittiviteten, relativ permittivitet, relativa kapacitivitet, relativa kapacitiviteten, relativa permittiviteten: Faktorn εᵣ som anger hur många gånger isolatorn mellan ledarna ökar kapacitansen jämfört med vakuum, ungefär 1 för luft. Kallas också relativ permittivitet.; Läs om Kondensatorer och fältenergi
plattkondensatoräven: plattkondensatorer, plattkondensatorn, plattkondensatorns: Kondensator av två parallella plattor med arean S på avståndet d, med homogent fält mellan plattorna och kapacitansen C = ε₀εᵣS/d.; Läs om Kondensatorer och fältenergi

Ström, resistans och RC-kretsar

resistivitetäven: resistiviteten: Materialkonstanten ρ i Ωm som tillsammans med strömvägens längd L och tvärsnittsarean A ger resistansen, R = ρL/A.; Läs om Resistans och RC-kretsar
tidskonstantäven: tidskonstanten, tidskonstanter: Tiden τ = RC eller τ = L/R som sätter tidsskalan för ett exponentiellt förlopp i en krets; efter tiden τ har 63 % av förändringen skett.; Läs om Resistans och RC-kretsar Läs om Självinduktans och ömsesidig induktans
effektivvärdeäven: effektivvärden, effektivvärdena, effektivvärdet, RMS-värde, RMS-värdet: Den likspänning eller likström som ger samma medeleffekt i en resistor; för en sinusformad storhet är det amplituden delad med √2.; Läs om Växelspänning i RC-kretsar Läs om Faradays lag och generatorer
vinkelfrekvensäven: vinkelfrekvensen: Fasens ändring per sekund, ω = 2πf i rad/s, som står i sin ωt; inte samma sak som frekvensen f i hertz.; Läs om Växelspänning i RC-kretsar Läs om Stående vågor, svävning och superposition
visareäven: visaraddition, visardiagram, visaren, visarna: En pil vars längd är en svängnings amplitud och vars vinkel är dess fas, så att svängningar med samma frekvens kan adderas som vektorer.; Läs om Växelspänning i RC-kretsar Läs om Stående vågor, svävning och superposition

Magnetfält

Biot–Savarts lagäven: Biot Savart, Biot Savarts lag, Biot-Savart, Biot-Savarts lag, Biot–Savart: Lagen som ger magnetfältet från ett kort strömelement, dB = µ₀I ds sin θ/(4πr²), och som summerad längs ledaren ger fältet från hela strömmen.; Läs om Magnetfält med Biot–Savarts lag
strömelementäven: strömelementen, strömelementet: En kort bit ds av en strömförande ledare, I ds, vars bidrag till magnetfältet ges av Biot–Savarts lag.; Läs om Magnetfält med Biot–Savarts lag
magnetisk dipoläven: magnetiska dipolen, magnetiska dipoler: En liten strömslinga eller kort spole sedd på stort avstånd, vars fält avtar med avståndet i kubik och bestäms av dipolmomentet m = NIS.; Läs om Magnetfält med Biot–Savarts lag
relativ permeabilitetäven: permeabilitet, permeabiliteten, relativa permeabilitet, relativa permeabiliteten: Faktorn µᵣ som anger hur många gånger ett material, till exempel en järnkärna, förstärker magnetfältet i en spole jämfört med vakuum.; Läs om Magnetfält med Biot–Savarts lag Läs om Självinduktans och ömsesidig induktans

Induktion och induktans

magnetiskt flödeäven: magnetflöde, magnetflödet, magnetiska flödet: Det magnetfält som passerar genom en yta, Φ = BS cos θ för en plan yta i ett homogent fält, där θ är vinkeln mot ytans normal; enheten är weber.; Läs om Faradays lag och generatorer
flödeslänkningäven: flödeskoppling, flödeskopplingen, flödeslänkningen: Flödet genom en spoles alla varv sammantaget, NΦ, som både Faradays lag och induktanserna räknas med.; Läs om Självinduktans och ömsesidig induktans Läs om Faradays lag och generatorer
Faradays lagäven: Faradays induktionslag, induktionslag, induktionslagen: Lagen att en ändring av flödet genom en spole inducerar spänningen ε = −N dΦ/dt, där minustecknet är Lenz lag.; Läs om Faradays lag och generatorer
självinduktansäven: induktans, induktansen, induktanser, självinduktansen: En spoles induktans L, den flödeslänkning som spolens egen ström ger per ampere, L = NΦ/I, med enheten henry.; Läs om Självinduktans och ömsesidig induktans
ömsesidig induktansäven: ömsesidiga induktans, ömsesidiga induktansen, ömsesidiga induktanser: Flödeslänkningen i den ena av två spolar per ampere i den andra, M = N₂Φ₁₂/I₁, som är lika stor åt båda hållen.; Läs om Självinduktans och ömsesidig induktans
strategi M: Sättet att räkna ömsesidig induktans genom att anta en ström i den spole vars fält är lätt att räkna, ta flödeslänkningen i den andra spolen och dela med strömmen.; Läs om Självinduktans och ömsesidig induktans

Vågor och akustik

ljudintensitetsnivåäven: intensitetsnivå, intensitetsnivån, ljudintensitetsnivån, ljudnivå, ljudnivån: Ljudets intensitet uttryckt i decibel, β = 10·lg(I/I₀), relativt referensintensiteten I₀ = 10⁻¹² W/m².; Läs om Ljudintensitet och decibel
hörtröskeläven: hörtröskeln, referensintensitet, referensintensiteten: Den svagaste intensitet örat uppfattar vid 1 kHz, I₀ = 10⁻¹² W/m², som är referensen för 0 dB i ljudintensitetsnivån.; Läs om Ljudintensitet och decibel
absorbansäven: absorbansen, absorbansens: Konstanten a i m⁻¹ som anger hur stor andel av ljudintensiteten mediet tar bort per meter, så att intensiteten får faktorn e^(−ar) efter sträckan r.; Läs om Ljudintensitet och decibel
akustisk impedansäven: akustiska impedans, akustiska impedansen, impedans, impedansen: Produkten Z = ρc av mediets densitet och ljudhastighet, som binder ljudtryckets amplitud till partikelhastighetens, p₀ = Zv₀; för luft drygt 400 kg/(m²·s).; Läs om Ljudintensitet och decibel
förskjutningsamplitudäven: förskjutningsamplituden: Den största sträcka s₀ som mediets partiklar rör sig från sitt viloläge när en ljudvåg passerar.; Läs om Ljudintensitet och decibel Läs om Stående vågor, svävning och superposition
partikelhastighetäven: hastighetsamplitud, hastighetsamplituden, partikelhastigheten, partikelhastighetens: Hastigheten med vilken mediets partiklar svänger kring sitt viloläge i en ljudvåg, med amplituden v₀ = ωs₀; inte samma sak som ljudhastigheten.; Läs om Ljudintensitet och decibel
okorrelerade källoräven: okorrelerad, okorrelerade, okorrelerat: Källor utan fast fasrelation, till exempel oberoende maskiner, vars intensiteter adderas, men aldrig deras amplituder eller decibeltal.; Läs om Ljudintensitet och decibel Läs om Stående vågor, svävning och superposition
koherenta källoräven: koherens, koherent, koherenta: Källor eller vågor med samma frekvens och fast fasrelation, vars amplituder adderas så att intensiteten beror på fasskillnaden.; Läs om Stående vågor, svävning och superposition
stående vågäven: stående vågen, stående vågor, stående vågorna: Summan av två lika vågor som går åt motsatta håll: ett mönster som svänger på stället, med noder som står still och bukar med största utslag.; Läs om Stående vågor, svävning och superposition
svävningäven: svävningar, svävningen, svävningsfrekvens, svävningsfrekvensen: Den periodiska variationen i intensitet när två vågor med lite olika frekvens adderas, med svävningsfrekvensen |f₁ − f₂|.; Läs om Stående vågor, svävning och superposition
fasskillnadäven: fasförskjuten, fasförskjutna, fasförskjutning, fasförskjutningar, fasförskjutningen, fasskillnaden, fasskillnader: Skillnaden Δφ i fas mellan två svängningar med samma frekvens, i radianer eller grader, som avgör hur de förstärker eller släcker varandra.; Läs om Stående vågor, svävning och superposition Läs om Växelspänning i RC-kretsar

Geometrisk optik

brännpunktäven: brännpunkten, brännpunkter, brännpunkterna: Punkten på symmetriaxeln där strålar som kommer in parallellt med axeln samlas efter en positiv lins, eller tycks komma ifrån efter en negativ.; Läs om Tunna linser och avbildning
fokallängdäven: fokallängden, fokallängdens, fokallängder, fokallängderna: Avståndet f från en tunn lins till dess brännpunkt, positivt för en positiv lins och negativt för en negativ.; Läs om Tunna linser och avbildning
fokalplanäven: fokalplanen, fokalplanet: Planet vinkelrätt mot symmetriaxeln genom en lins brännpunkt, där bilden av ett oändligt avlägset objekt hamnar.; Läs om Tunna linser och avbildning Läs om Optiska instrument: lupp, mikroskop och kikare
systemfokallängdäven: systemfokallängden, systemfokallängder: Fokallängden f_syst hos den enda tunna lins som kan ersätta ett linssystem för avlägsna objekt, mätt från systemets bakre huvudplan till brännpunkten.; Läs om Linssystem och systemfokallängd
huvudplanäven: huvudplanen, huvudplanet, huvudplanets: Planet där den ekvivalenta tunna linsen för ett linssystem står och som systemfokallängden mäts från; det ligger sällan vid någon av linserna.; Läs om Linssystem och systemfokallängd
afokalt systemäven: afokal, afokala, afokala system, afokala systemet, afokalt: Linssystem utan brännpunkt, där parallellt ljus in ger parallellt ljus ut, som två linser på avståndet f₁ + f₂ i en kikare.; Läs om Linssystem och systemfokallängd Läs om Optiska instrument: lupp, mikroskop och kikare
virtuellt objektäven: virtuella objekt, virtuella objektet: Den punkt bakom en lins som inkommande konvergerande strålar är på väg mot, och som räknas med negativt objektavstånd i linsformeln.; Läs om Linssystem och systemfokallängd
transversell förstoringäven: transversella förstoring, transversella förstoringen: Kvoten mellan bildens och objektets höjd, M = h′/h = −s′/s, där negativt M betyder att bilden är upp och nedvänd.; Läs om Tunna linser och avbildning Läs om Optiska instrument: lupp, mikroskop och kikare
vinkelförstoringäven: vinkelförstoringen: Kvoten mellan vinkeln som ett objekt syns under genom ett instrument och vinkeln utan det; för en lupp jämförs med objektet på tydlig synvidd, 250 mm.; Läs om Optiska instrument: lupp, mikroskop och kikare
bländartaläven: bländartalet, f-tal, f-talet: Fokallängden delad med öppningens diameter, f/D; ett större bländartal är en mindre öppning som släpper in mindre ljus och ger en större diffraktionsfläck.; Läs om Tunna linser och avbildning Läs om Gitter, diffraktion och upplösning
utgångspupilläven: utgångspupillen, utgångspupillens: Diametern D_obj/G på det parallella knippe som lämnar en kikares okular; är ögats pupill mindre än den tar ögat bara emot en del av ljuset.; Läs om Optiska instrument: lupp, mikroskop och kikare
mellanbildäven: mellanbilden, mellanbildens: Bilden som det första ledet i ett instrument, till exempel objektivet i ett mikroskop eller en kikare, gör och som okularet sedan förstorar.; Läs om Optiska instrument: lupp, mikroskop och kikare Läs om Linssystem och systemfokallängd

Interferens och diffraktion

vägskillnadäven: optisk vägskillnad, optiska vägskillnaden, vägskillnaden, vägskillnader: Skillnaden i väglängd mellan två vågor som möts, i ett tunt skikt 2nd·cos b, som ger fasskillnaden 2π·Δr/λ.; Läs om Tunna skikt och antireflex Läs om Gitter, diffraktion och upplösning
fasskift vid reflektionäven: fasskift vid reflexion, fasskifte, fasskiften, fasskiftena, fasskiftet: Teckenbytet, motsvarande en halv våglängd, hos en våg som reflekteras mot ett material med högre brytningsindex; mot lägre brytningsindex sker inget fasskift.; Läs om Tunna skikt och antireflex
kvartsvågsskiktäven: kvartsvågsskikten, kvartsvågsskiktet: Ett tunt skikt med tjockleken λ₀/(4n), en kvarts våglängd i skiktet, som ger de två reflexerna vägskillnaden en halv våglängd så att de släcker varandra vid designvåglängden.; Läs om Tunna skikt och antireflex
antireflexbehandlingäven: antireflex, antireflexbehandlad, antireflexbehandlade, antireflexbehandlingen, antireflexen, antireflexskikt, antireflexskiktet, AR-skikt, AR-skiktet, AR-skiktets: Ett tunt skikt på en optisk yta där reflexerna från skiktets två ytor släcker varandra, så att mindre ljus reflekteras och mer går igenom.; Läs om Tunna skikt och antireflex
designvåglängdäven: designvåglängden: Den våglängd i luft, λ₀, som ett tunt skikt eller en våglängdsplatta är dimensionerad för och fungerar exakt vid.; Läs om Tunna skikt och antireflex
gitteräven: gittren, gittret, gittrets: En platta med många parallella spalter på samma avstånd d, gitterkonstanten, som ger skarpa maxima i de vinklar där d·sin θ = mλ.; Läs om Gitter, diffraktion och upplösning
diffraktionsfläckäven: diffraktionsfläckar, diffraktionsfläcken, diffraktionsfläckens: Den suddiga ljusfläck, Airyskivan, som en cirkulär öppning ger av en punktkälla, med radien 1,22λf/D till första mörka ringen i fokalplanet.; Läs om Gitter, diffraktion och upplösning
Rayleighs kriteriumäven: Rayleighkriteriet, Rayleighs upplösningskriterium: Villkoret att två punkter precis kan särskiljas när den enas diffraktionsfläck har sitt centrum på den andras första mörka ring, vid vinkeln 1,22λ/D.; Läs om Gitter, diffraktion och upplösning
brytningsindexäven: brytningsindexen, brytningsindexet: Kvoten n = c/v mellan ljusets hastighet i vakuum och i materialet, som avgör hur ljuset bryts och hur lång den optiska vägen blir.; Läs om Tunna skikt och antireflex Läs om Polarisation

Polarisation

polaroidäven: polaroiden, polaroidens, polaroider, polaroiderna, polaroidernas: Ett polarisationsfilter som släpper igenom ljusets fältkomposant längs genomsläppsriktningen och absorberar resten.; Läs om Polarisation
genomsläppsriktningäven: genomsläppsriktningar, genomsläppsriktningarna, genomsläppsriktningen: Den riktning hos en polaroid som ljusets elektriska fält släpps igenom i; efter polaroiden är ljuset polariserat längs den.; Läs om Polarisation
Malus lag: Lagen I = I₀cos²θ för linjärt polariserat ljus genom en polaroid, där θ är vinkeln mellan polarisationen och genomsläppsriktningen.; Läs om Polarisation
opolariserat ljusäven: opolariserad, opolariserade, opolariserade ljuset, opolariserat: Ljus som innehåller alla polarisationsriktningar lika ofta, som solljus, och som en polaroid släpper igenom till hälften oavsett vinkel.; Läs om Polarisation
dubbelbrytningäven: dubbelbrytande, dubbelbrytningen: Egenskapen hos en kristall att ha olika brytningsindex för ljus polariserat längs och vinkelrätt mot den optiska axeln, så att de två komposanterna fördröjs olika mycket.; Läs om Polarisation
kvartsvågsplattaäven: kvartsvåglängdsplatta, kvartsvåglängdsplattan, kvartsvågsplattan, kvartsvågsplattans: En dubbelbrytande platta som ger komposanterna fasskillnaden π/2 och gör linjärt polariserat ljus cirkulärpolariserat när axeln står 45° mot polarisationen.; Läs om Polarisation
halvvågsplattaäven: halvvåglängdsplatta, halvvåglängdsplattan, halvvågsplattan, halvvågsplattans: En dubbelbrytande platta som ger komposanterna fasskillnaden π och därmed speglar en linjär polarisation i plattans optiska axel.; Läs om Polarisation
cirkulär polarisationäven: cirkulära polarisationen, cirkulärpolariserad, cirkulärpolariserade, cirkulärpolariserat, cirkulärt polariserad, cirkulärt polariserat: Polarisation där det elektriska fältet har konstant belopp och roterar ett varv per period, som när två lika stora vinkelräta komposanter är en kvarts period ur fas.; Läs om Polarisation