Ordlista för Mekanik II

46 begrepp ur SG1140, förklarade i kursens sammanhang och inte i allmänhet. Varje term länkar vidare till avsnittet där den används.

Relativ rörelse

systempunktäven: systempunkten, systempunktens: Den punkt i det rörliga systemet som partikeln sammanfaller med i det betraktade ögonblicket. Dess hastighet och acceleration är vad partikeln skulle ha om den satt fast i systemet.; Läs om Hastighet och acceleration i roterande system
systempunktshastighetäven: systempunktshastigheten, transporthastighet, transporthastigheten: Systempunktens hastighet: hastigheten hos det rörliga systemets origo plus systemets vinkelhastighet kryss den relativa lägesvektorn.; Läs om Hastighet och acceleration i roterande system
systempunktsaccelerationäven: systempunktsaccelerationen, transportacceleration, transportaccelerationen, transportaccelerationens: Systempunktens acceleration. Den består av accelerationen hos det rörliga systemets origo, transversalaccelerationen och centripetalaccelerationen.; Läs om Hastighet och acceleration i roterande system
relativ hastighetäven: relativa hastighet, relativa hastigheten: Hastigheten hos en punkt sedd från ett annat system eller en annan punkt, till exempel av en observatör som följer med ett roterande system.; Läs om Hastighet och acceleration i roterande system
relativ accelerationäven: relativa acceleration, relativa accelerationen: Accelerationen hos en punkt sedd från ett annat system eller en annan punkt, till exempel av en observatör som följer med ett roterande system.; Läs om Hastighet och acceleration i roterande system
coriolisaccelerationäven: Coriolis-acceleration, Coriolis-accelerationen, coriolisaccelerationen: Den del av accelerationen som uppstår när en punkt rör sig relativt ett roterande system: två gånger systemets vinkelhastighet kryss den relativa hastigheten.; Läs om Hastighet och acceleration i roterande system
transversalaccelerationäven: transversalaccelerationen: Acceleration som kommer av vinkelaccelerationen: vinkelaccelerationen kryss lägesvektorn. Vid relativ rörelse är den en del av systempunktsaccelerationen.; Läs om Hastighet och acceleration i roterande system
centripetalaccelerationäven: centripetalaccelerationen: Acceleration riktad in mot rotationsaxeln, med beloppet vinkelhastigheten i kvadrat gånger avståndet till axeln. Vid relativ rörelse är den en del av systempunktsaccelerationen.; Läs om Hastighet och acceleration i roterande system
transportteoremetäven: transportteorem: Sambandet mellan en vektors tidsderivata i ett fixt och i ett roterande system: derivatan i det fixa systemet är derivatan i det roterande plus systemets vinkelhastighet kryss vektorn.; Läs om Hastighet och acceleration i roterande system Läs om Rotation i rummet: sammansatt vinkelhastighet och vinkelacceleration
fiktiv kraftäven: fiktiva kraften, fiktiva krafter, fiktiva krafterna, skenkraft, skenkrafter, skenkrafterna, tröghetskraft, tröghetskraften, tröghetskrafter: Kraft som läggs till i ett accelererande system för att Newtons andra lag ska gälla där. Den har ingen motkraft och finns inte i ett fixt system.; Läs om Fiktiva krafter och relativt arbete
systempunktskraftäven: systempunktskraften: Den fiktiva kraft som svarar mot systempunktsaccelerationen: massan gånger systempunktsaccelerationen med omvänt tecken.; Läs om Fiktiva krafter och relativt arbete
corioliskraftäven: corioliskraften: Den fiktiva kraft som svarar mot coriolisaccelerationen: massan gånger coriolisaccelerationen med omvänt tecken. Den är vinkelrät mot den relativa hastigheten och uträttar inget relativt arbete.; Läs om Fiktiva krafter och relativt arbete
centrifugalkraftäven: centrifugalkraften: Den del av systempunktskraften som kommer av centripetalaccelerationen. Den pekar ut från rotationsaxeln och har beloppet massan gånger vinkelhastigheten i kvadrat gånger avståndet till axeln.; Läs om Fiktiva krafter och relativt arbete
relativt arbeteäven: relativa arbetet: Arbete räknat i det rörliga systemet, alltså längs förflyttningen relativt systemet. Det är lika med ändringen av den relativa kinetiska energin.; Läs om Fiktiva krafter och relativt arbete

Stel kropps kinematik

plan rörelseäven: plana rörelsen: Rörelse där alla kroppens punkter rör sig parallellt med ett fixt plan. Vinkelhastigheten är då vinkelrät mot planet.; Läs om Plan rörelse: sambandsformler och momentancentrum
hastighetssambandetäven: hastighetssamband, hastighetssambanden: Sambandet mellan hastigheterna i två punkter på samma stela kropp: de skiljer sig med vinkelhastigheten kryss lägesvektorn mellan punkterna.; Läs om Plan rörelse: sambandsformler och momentancentrum
accelerationssambandetäven: accelerationssamband, accelerationssambanden: Sambandet mellan accelerationerna i två punkter på samma stela kropp, med en term från vinkelaccelerationen och en centripetal term från rotationen.; Läs om Plan rörelse: sambandsformler och momentancentrum Läs om Rotation i rummet: sammansatt vinkelhastighet och vinkelacceleration
momentancentrumäven: momentancentrumet: Den punkt i rörelseplanet som har hastigheten noll i det betraktade ögonblicket. Kroppen roterar momentant kring den, och punkten kan ligga utanför kroppen.; Läs om Plan rörelse: sambandsformler och momentancentrum Läs om Rullning: rullvillkor och friktion
Resalsystemäven: halvbundet system, halvbundna systemet, Resalsystemet: Halvbundet koordinatsystem som följer kroppens precession men inte dess spinn kring symmetriaxeln.; Läs om Rotation i rummet: sammansatt vinkelhastighet och vinkelacceleration Läs om Dynamik i rummet: precession och lagerreaktioner

Partikelsystem

partikelsystemäven: partikelsystemet, partikelsystemets: En samling partiklar som behandlas som en helhet. En stel kropp är ett partikelsystem där avstånden mellan partiklarna är konstanta.; Läs om Partikelsystem: masscentrum, rörelsemängd, rörelsemängdsmoment och kinetisk energi
inre kraftäven: inre kraften, inre krafter, inre krafterna, inre krafternas: Kraft mellan två partiklar i samma system. Inre krafter uppträder parvis, lika stora och motriktade.; Läs om Partikelsystem: masscentrum, rörelsemängd, rörelsemängdsmoment och kinetisk energi
yttre kraftäven: yttre kraften, yttre krafter, yttre krafterna, yttre krafternas: Kraft på en partikel i systemet från något utanför systemet.; Läs om Partikelsystem: masscentrum, rörelsemängd, rörelsemängdsmoment och kinetisk energi
masscentrumsystemäven: masscentrumsystemet: Koordinatsystem med origo i masscentrum och axlar som inte roterar. Storheter i systemet betecknas med prim.; Läs om Partikelsystem: masscentrum, rörelsemängd, rörelsemängdsmoment och kinetisk energi
rörelsemängdäven: rörelsemängden: Massan gånger hastigheten. För ett partikelsystem är den totala massan gånger masscentrums hastighet.; Läs om Partikelsystem: masscentrum, rörelsemängd, rörelsemängdsmoment och kinetisk energi
kinetiska energins två delaräven: den kinetiska energins två delar, lagen om kinetiska energins två delar, satsen om den kinetiska energins två delar: Uppdelningen av ett partikelsystems kinetiska energi i masscentrums rörelseenergi och energin i rörelsen relativt masscentrum.; Läs om Partikelsystem: masscentrum, rörelsemängd, rörelsemängdsmoment och kinetisk energi Läs om Arbete, effekt och kinetisk energi

Tröghet och rörelsemängdsmoment

tröghetsmomentäven: tröghetsmomenten, tröghetsmomentet: Mått på en kropps motstånd mot vinkelacceleration kring en axel: summan av varje masselement gånger kvadraten på dess avstånd till axeln.; Läs om Tröghetsmoment och tröghetstensor
tröghetsradieäven: tröghetsradien: Den radie på vilken hela massan skulle kunna samlas utan att tröghetsmomentet ändras. Tröghetsmomentet är massan gånger tröghetsradien i kvadrat.; Läs om Tröghetsmoment och tröghetstensor
parallellförflyttningssatsenäven: parallellförflyttningssats, Steiners sats: Tröghetsmomentet kring en axel är tröghetsmomentet kring den parallella axeln genom masscentrum plus massan gånger avståndet mellan axlarna i kvadrat. Kallas också Steiners sats.; Läs om Tröghetsmoment och tröghetstensor
tröghetstensoräven: tröghetstensorn, tröghetstensorns: Matrisen som samlar en kropps tröghetsmoment och tröghetsprodukter kring en punkt i en given bas. Multiplicerad med vinkelhastigheten ger den rörelsemängdsmomentet.; Läs om Tröghetsmoment och tröghetstensor Läs om Stela kroppens rörelsemängdsmoment
tröghetsproduktäven: tröghetsprodukten, tröghetsprodukter, tröghetsprodukterna: Komponent utanför diagonalen i tröghetstensorn, till exempel minus integralen av xy över massan. Den är noll när axlarna är huvudtröghetsaxlar.; Läs om Tröghetsmoment och tröghetstensor
huvudtröghetsaxeläven: huvudaxel, huvudaxeln, huvudaxlar, huvudtröghetsaxeln, huvudtröghetsaxlar, huvudtröghetsaxlarna: Axel kring vilken rörelsemängdsmomentet blir parallellt med vinkelhastigheten. I en bas av huvudtröghetsaxlar är tröghetstensorn diagonal.; Läs om Tröghetsmoment och tröghetstensor Läs om Stela kroppens rörelsemängdsmoment
rörelsemängdsmomentäven: rörelsemängdsmomentet, rörelsemängdsmomentets: Summan av lägesvektorn kryss rörelsemängden för alla partiklar, räknad kring en vald punkt. För en stel kropp kring en fix punkt är det tröghetstensorn gånger vinkelhastigheten.; Läs om Partikelsystem: masscentrum, rörelsemängd, rörelsemängdsmoment och kinetisk energi Läs om Stela kroppens rörelsemängdsmoment
bandeläven: bandelen: Den del av rörelsemängdsmomentet kring en punkt som kommer av masscentrums rörelse: lägesvektorn till masscentrum kryss kroppens rörelsemängd.; Läs om Stela kroppens rörelsemängdsmoment
spinndeläven: spinndelen: Den del av rörelsemängdsmomentet som kommer av rörelsen relativt masscentrum. För en stel kropp är den tröghetstensorn kring masscentrum gånger vinkelhastigheten.; Läs om Stela kroppens rörelsemängdsmoment

Stel kropps dynamik

kraftekvationenäven: kraftekvation, kraftekvationerna: Newtons andra lag för en partikel eller för en kropps masscentrum: massan gånger accelerationen är lika med summan av krafterna.; Läs om Plan dynamik: kraft- och momentekvationen
momentekvationenäven: momentekvation, momentekvationerna: Sambandet mellan de yttre krafternas moment kring en punkt och ändringen av rörelsemängdsmomentet kring samma punkt.; Läs om Partikelsystem: masscentrum, rörelsemängd, rörelsemängdsmoment och kinetisk energi Läs om Plan dynamik: kraft- och momentekvationen
kraftmomentäven: kraftmomentet, vridmoment, vridmomentet: En krafts vridande verkan kring en punkt: lägesvektorn från punkten till kraftens angreppspunkt kryss kraften.; Läs om Plan dynamik: kraft- och momentekvationen Läs om Arbete, effekt och kinetisk energi
reaktionskraftäven: lagerreaktion, lagerreaktioner, lagerreaktionerna, reaktionskraften, reaktionskrafter, reaktionskrafterna: Kraft från ett lager, en led eller ett stöd som håller kroppen på plats. Den är obekant och bestäms ur kraftekvationen när rörelsen är känd.; Läs om Plan dynamik: kraft- och momentekvationen Läs om Dynamik i rummet: precession och lagerreaktioner
precessionäven: precesserar, precessionen: Långsam vridning av rotationsaxeln hos en snurrande kropp, orsakad av ett kraftmoment vinkelrätt mot rörelsemängdsmomentet.; Läs om Dynamik i rummet: precession och lagerreaktioner
spinnäven: spinnet: Rotationen hos en kropp kring sin egen axel, till skillnad från axelns egen rörelse.; Läs om Dynamik i rummet: precession och lagerreaktioner
Eulers ekvationeräven: Eulers momentekvation, Eulers momentekvationer: Momentekvationen skriven i kroppsfasta huvudtröghetsaxlar, en ekvation per axel.; Läs om Dynamik i rummet: precession och lagerreaktioner

Arbete, energi och rullning

lagen om kinetiska energinäven: energiekvationen, lagen om den kinetiska energin: Ändringen av den kinetiska energin mellan två lägen är lika med det arbete krafterna uträttar däremellan.; Läs om Arbete, effekt och kinetisk energi
effektäven: effekten, effektens: Arbete per tidsenhet.; Läs om Arbete, effekt och kinetisk energi
kraftparäven: kraftparet: Två lika stora, motriktade krafter med olika verkningslinjer. Kraftsumman är noll, men de ger ett kraftmoment som är detsamma kring varje punkt.; Läs om Arbete, effekt och kinetisk energi
rullning utan glidningäven: ren rullning, rulla utan glidning, rullar utan att glida, rullar utan glidning: Rullning där kontaktpunkten mellan kroppen och underlaget har hastigheten noll. Masscentrums fart är då vinkelhastigheten gånger radien.; Läs om Rullning: rullvillkor och friktion Läs om Plan rörelse: sambandsformler och momentancentrum
rullvillkoräven: rullningsvillkor, rullningsvillkoret, rullvillkoret: Sambandet mellan masscentrums fart och vinkelhastigheten vid rullning utan glidning, som följer av att kontaktpunktens hastighet är noll.; Läs om Rullning: rullvillkor och friktion