Ordlista för Industriell ekonomi, grundkurs

156 begrepp ur ME1003/ME1041, förklarade i kursens sammanhang och inte i allmänhet. Varje term länkar vidare till avsnittet där den används.

Industriell ekonomi och industriellt värdeskapande

industriell ekonomieng. industrial management: Ämnet om hur industriföretag och andra tekniska verksamheter skapar värde och hur de leds. Utgångspunkten är värdeskapandet i produktutveckling, produktion och marknadsföring; ekonomisk styrning är ett av verktygen, inte ämnets startpunkt.
ekonomiskt kretsloppeng. economic cycleäven: ekonomiska kretslopp, ekonomiska kretsloppet: Pengarnas väg genom ett enskilt företag: ägare och långivare tillför kapital som investeras i resurser, resurserna omvandlas till produkter och försäljningen ger pengar tillbaka. Pengarna betalar kostnader, räntor, amorteringar och utdelning, och resten återinvesteras så att kretsloppet börjar om.
värdeskapandeeng. value creationäven: värdeskapandet: Att skapa värde för kunderna, alltså något de är beredda att betala för. Ett industriföretags värdeskapande sker i tre processer: produktutveckling, produktion och marknadsföring.
värdefångsteng. value captureäven: värdefångsten: Att en del av det värde företaget skapar för kunderna förs tillbaka till företaget som intäkter. Utan värdefångst överlever inte företaget på lång sikt, och sättet det sker på kallas intäktsmodell.
affärsmodelleng. business modeläven: affärsmodellen, affärsmodeller, affärsmodellerna: Beskrivningen av hur ett företag skapar, levererar och fångar värde: vilket värdeerbjudande det ger vilka kunder, hur erbjudandet produceras och levereras och hur företaget får betalt genom sin intäktsmodell.
värdeerbjudandeeng. value propositionäven: värdeerbjudanden, värdeerbjudandena, värdeerbjudandet: Det som företaget erbjuder kunden, alltså varor, tjänster och villkor tillsammans, och det värde kunden upplever att erbjudandet ger. Värdeerbjudandet är grunden för kundens beslut att köpa.
komplementtjänsteng. complementary serviceäven: komplementtjänsten, komplementtjänster, komplementtjänsterna: Tjänst som säljs som tillägg till en fysisk produkt och ökar dess värde, till exempel installation och underhåll av en köpt maskin. Kunden köper fortfarande produkten, till skillnad från vid en ersättningstjänst.
ersättningstjänsteng. replacement serviceäven: ersättningstjänsten, ersättningstjänster, ersättningstjänsterna: Tjänst som ersätter köpet av en fysisk produkt, så att kunden köper funktionen i stället för att äga produkten, till exempel att hyra verktyg i stället för att köpa egna. Den har inget med ekonomisk ersättning vid skada att göra.
operativ överlägsenheteng. operational excellence: Strategi där företaget konkurrerar med låga priser och problemfria leveranser genom effektiva och standardiserade processer. Den är en av tre strategier med olika logik, tillsammans med produktledarskap och kundnärhet.
produktledarskapeng. product leadershipäven: produktledarskapet: Strategi där företaget konkurrerar med de bästa och mest nyskapande produkterna och därför satsar på utveckling och snabb förnyelse. Den bygger på en annan logik än operativ överlägsenhet och kundnärhet.
kundnärheteng. customer intimacyäven: kundnärheten: Strategi där företaget konkurrerar genom att känna sina kunder väl och anpassa erbjudandet efter var och en, ofta i långa relationer. Den bygger på en annan logik än operativ överlägsenhet och produktledarskap.
förädlingsvärdeeng. value addedäven: förädlingsvärden, förädlingsvärdet: Det värde företaget självt tillför, beräknat som rörelsens intäkter minus kostnaderna för de inköpta resurser som gått åt till de sålda varorna och tjänsterna. Förädlingsvärdet ska räcka till löner, avskrivningar, räntor, skatt och vinst.
marknadsplattformeng. market platformäven: marknadsplattformar, marknadsplattformarna, marknadsplattformen: Ett företag som förmedlar mellan två eller flera kundgrupper, till exempel säljare och köpare, utan att själv äga det som byter ägare, och därigenom skapar en dubbelsidig marknad. Det är inte en produktplattform, som är en gemensam teknisk bas för flera produkter.
dubbelsidig marknadeng. two-sided marketäven: dubbelsidiga marknaden, dubbelsidiga marknader, tvåsidig marknad, tvåsidiga marknader: Marknad där en plattform betjänar två kundgrupper samtidigt och värdet för den ena gruppen växer med antalet användare i den andra. Det betyder inte att ett företag säljer till både företag och konsumenter eller i två kanaler.
tjänsteproduktioneng. service productionäven: tjänsteproduktionen: Produktion där resultatet är en tjänst. I en renodlad tjänsteproduktion sker stora delar av processen i direktkontakt med kunden, och tjänsten produceras och konsumeras ofta samtidigt, så den kan inte lagras.
front office-dominerad logikeng. front-office-dominated logicäven: front office, front office-dominerade logiken, front-office, front-office-dominerad logik, front-office-dominerade logiken: Logik där huvuddelen av värdeskapandet sker i samspel med kunden i front office, den del av verksamheten som möter kunden, till exempel hos en frisör eller på en konsert. Motsatsen är back office-dominerad logik, där värdet skapas utan kundens inblandning.
back office-dominerad logikeng. back-office-dominated logicäven: back office, back office-dominerade logiken, back-office, back-office-dominerad logik, back-office-dominerade logiken: Logik där huvuddelen av värdeskapandet sker självständigt i back office, den del av verksamheten som ligger bakom kundmötet, utan kundens inblandning, till exempel i en fabrik eller ett tvätteri. Motsatsen är front office-dominerad logik.
intäktsmodelleng. revenue modeläven: intäktsmodellen, intäktsmodeller, intäktsmodellerna: Sättet som ett företag får betalt på för det värde det skapar, alltså hur värdefångsten går till. Försäljning, abonnemang, freemium och affiliated marketing är olika intäktsmodeller.
affiliated marketingäven: affiliate marketing: Intäktsmodell där tjänsten är gratis för användarna och intäkterna kommer från företag som betalar för att nå dem, med reklam eller för kunder som skickas vidare. Det är inte två företag som hjälps åt att sälja samma varor, och inte franchising.
freemiumäven: freemiummodell, freemiummodellen: Intäktsmodell där en grundversion är gratis och intäkterna kommer från de användare som betalar för mer, till exempel extra lagring eller fler funktioner. Till skillnad från affiliated marketing betalar här användarna själva.
värdekedjaeng. value chainäven: värdekedjan, värdekedjor, värdekedjorna: Följden av led som tillsammans förädlar råvaror till en färdig produkt hos slutkunden, från råvaruleverantörer via tillverkare till handel. Led före företaget ligger bakåt i kedjan och led efter det ligger framåt.
vertikal integrationeng. vertical integrationäven: bakåtintegration, framåtintegration, vertikala integrationen: Att ett företag förvärvar eller själv tar över verksamhet före eller efter sig i värdekedjan, till exempel en leverantör bakåt eller en återförsäljare framåt. Vid horisontell integration köper företaget i stället en konkurrent i samma led.
horisontell integrationeng. horizontal integrationäven: horisontella integrationen: Att ett företag förvärvar en konkurrent som befinner sig i samma position i värdekedjan, till exempel när ett bryggeri köper ett annat bryggeri. Skiljer sig från vertikal integration, där företaget tar över led före eller efter sig.
outsourcingäven: outsourcingen, utkontraktering: Att ett företag låter ett annat företag utföra en verksamhet som det tidigare skötte själv, till exempel städning, IT eller tillverkning av komponenter. Det betyder inte att verksamheten flyttas utomlands, även om leverantören kan finnas där.
insourcingäven: insourcingen: I kursen betyder insourcing att ett företag tar över funktioner eller verksamheter från andra i värdekedjan, särskilt från sina kunder, och utför sådant de tidigare skötte själva. I vardagligt tal används ordet också om att ta tillbaka verksamhet som lagts ut.
inkrementell innovationeng. incremental innovationäven: inkrementella innovationen, inkrementella innovationer: Innovation som består av stegvisa förbättringar av befintliga produkter, tjänster eller processer och bygger på kunskap som företaget redan har. Motsatsen är radikal innovation.
radikal innovationeng. radical innovationäven: radikala innovationen, radikala innovationer: Innovation som bygger på ny kunskap, ofta ny teknik, och gör befintliga produkter, processer eller kunnande föråldrade. Förändringarna kan vara tekniska lika väl som ekonomiska, sociala och politiska.
dominant designäven: dominanta designen: Den utformning som marknaden samlas kring efter en tid med många konkurrerande lösningar och som blir branschens standard, varefter konkurrensen främst gäller kostnad och förbättringar. Den är inte nödvändigtvis den tekniskt bästa och är ingen metod för modularisering.
marknadsformeng. market structureäven: marknadsformen, marknadsformer, marknadsformerna: Indelning av marknader efter hur många säljare och köpare som finns. På säljarsidan talar man om monopol, oligopol och fullständig konkurrens, på köparsidan om monopsoni och oligopsoni.
monopoleng. monopolyäven: monopolet, monopolist, monopolisten: Marknadsform med bara en säljare, som därför själv kan påverka priset. Motsvarigheten på köparsidan, en enda köpare, kallas monopsoni.
oligopoleng. oligopolyäven: oligopolet: Marknadsform med ett fåtal säljare, där varje företag måste ta hänsyn till hur konkurrenterna reagerar på dess priser. Motsvarigheten på köparsidan, ett fåtal köpare, kallas oligopsoni.
fullständig konkurrenseng. perfect competitionäven: fullkomlig konkurrens, perfekt konkurrens: Marknadsform med många säljare och köpare och likvärdiga produkter, där ingen enskild aktör kan påverka priset. Priset bestäms i stället av marknaden som jämviktspriset.
monopsonieng. monopsonyäven: monopsonin: Marknadsform med bara en köpare, som därför har stort inflytande över priset. Det är köparsidans motsvarighet till monopol.
oligopsonieng. oligopsonyäven: oligopsonin: Marknadsform där det bara finns ett begränsat antal köpare, till exempel ett fåtal stora biltillverkare som köper från många underleverantörer. Det är köparsidans motsvarighet till oligopol.
jämviktspriseng. equilibrium priceäven: jämviktpris, jämviktspriset: Det pris där den kvantitet kunderna efterfrågar är lika stor som den kvantitet producenterna bjuder ut. Vid ett högre pris uppstår ett utbudsöverskott och vid ett lägre ett efterfrågeöverskott.
företagsmarknadeng. business marketäven: B2B, business to business, business-to-business, företagsmarknaden, företagsmarknader, företagsmarknaderna: Marknad för företagsprodukter (B2B), där färre och större kunder köper för sin verksamhet genom professionella inköpare och flera beslutsfattare, ofta i långa relationer. Köpen är mer rationella och mindre emotionellt styrda än på en konsumentmarknad.
konsumentmarknadeng. consumer marketäven: B2C, business to consumer, business-to-consumer, konsumentmarknaden, konsumentmarknader, konsumentmarknaderna: Marknad för konsumentprodukter (B2C), där många privatpersoner köper för eget bruk, oftast för små belopp. Köpen är enklare och mer emotionellt styrda än på en företagsmarknad och påverkas mer av reklam och varumärken.
utgångspunkter för prissättningeng. basic principles for pricingäven: prissättningens utgångspunkter, utgångspunkter för prissättningen, utgångspunkterna för prissättning: De fyra grunder ett pris kan sättas utifrån: självkostnaden plus ett vinstpålägg, konkurrenternas marknadspris, särkostnaden plus ett täckningsbidrag när det finns ledig kapacitet och det värde kunden upplever. De är varken marknadsformer eller prisstrategier.
marknadsföringsmixeng. marketing mixäven: 4P, de fyra P:na, marknadsföringsmixen: De fyra medel, de fyra P:na, som ett företag använder för att nå sin marknad: produkt, pris, plats (distribution) och påverkan (marknadskommunikation). Process ingår inte i kursens 4P.
AIDA-modelleneng. AIDA modeläven: AIDA, AIDA-modell: Modell för påverkan som beskriver stegen en köpare går igenom: uppmärksamhet (attention), intresse (interest), önskan (desire) och handling (action). Den används för att planera reklam och säljinsatser och beskriver inte konkurrensen i en bransch.
produktionsstrategieng. production strategyäven: produktionsstrategier, produktionsstrategin: En rad beslut om investeringar i processer och infrastruktur som på lång sikt ska stödja de konkurrensfaktorer som avgör om företaget vinner order från sina kunder.
produktionsstrategiska konkurrensfaktorereng. competitive prioritiesäven: konkurrensfaktor, konkurrensfaktorer, konkurrensfaktorerna, produktionsstrategisk konkurrensfaktor: De fyra krav produktionen ska uppfylla för att vinna order: pris genom låga kostnader, kvalitet, leveransförmåga och flexibilitet. De står ofta i konflikt, eftersom låga kostnader kräver stora serier och högt utnyttjande medan snabbhet och flexibilitet kräver lager och överkapacitet.
divergerande produktionsflödeeng. divergent production flowäven: divergerande flöde, divergerande produktionsflöden, divergerande produktionsflödet, V-flöde, V-flödet, V-format produktionsflöde: Produktionsflöde, även kallat V-flöde, där ett fåtal råvaror förädlas till många olika produkter, till exempel när stål valsas till många sorters plåt och profiler. Motsatsen är det konvergerande A-flödet.
konvergerande produktionsflödeeng. convergent production flowäven: A-flöde, A-flödet, A-format produktionsflöde, konvergerande flöde, konvergerande produktionsflöden, konvergerande produktionsflödet: Produktionsflöde, även kallat A-flöde, där många olika delar och insatsvaror sätts samman till ett fåtal slutprodukter, till exempel vid montering av flygplan eller stora maskiner. Motsatsen är det divergerande V-flödet.
T-format produktionsflödeeng. T-shaped production flowäven: T-flöde, T-flödet, T-formade produktionsflöden, T-format flöde: Produktionsflöde, även kallat T-flöde, där ett begränsat antal gemensamma komponenter tillverkas och varianterna skapas först i sista steget före leverans, till exempel när datorer konfigureras efter kundens val.
kundorderpunkteng. customer order decoupling pointäven: kundorderpunkten, kundorderpunkter: Den punkt i materialflödet där en produkt knyts till en viss kunds order. Före punkten styrs tillverkningen av prognoser och efter den av kundorder; den är en plats i flödet och inte tidpunkten då kunden betalar.
produktion mot lagereng. make to stockäven: lagertillverkning, tillverkning mot lager: Tillverkning som styrs av prognoser, där kundorderpunkten ligger vid färdigvarulagret och kunden får en färdig standardvara direkt från lager, till exempel konserver eller skruv. Passar varor med jämn och förutsägbar efterfrågan.
produktion mot kundordereng. make to orderäven: kundorderstyrd produktion, kundorderstyrd tillverkning, tillverkning mot kundorder: Tillverkning som startar först när kundens order har kommit, eftersom kundorderpunkten ligger tidigt i flödet. Passar kundanpassade produkter, till exempel en specialbyggd maskin, men ger längre leveranstider.
Kraljics matriseng. Kraljic's matrixäven: Kraljic, Kraljic's matris, Kraljic-matrisen, Kraljicmatrisen, Kraljics modell, Kraljic’s matris: Modell för inköp som delar in köpta artiklar efter lönsamhetspåverkan och leveransrisk i fyra typer: strategiska artiklar, hävstångsartiklar, flaskhalsartiklar och okritiska artiklar. Varje typ kräver sin egen inköpsstrategi.
strategiska artiklareng. strategic itemsäven: strategisk artikel, strategiska artiklarna: Artiklar i Kraljics matris med hög lönsamhetspåverkan och hög leveransrisk, till exempel en unik nyckelkomponent. De hanteras med långsiktiga och nära relationer till ett fåtal leverantörer.
hävstångsartiklareng. leverage itemsäven: hävstångsartikel, hävstångsartiklarna: Artiklar i Kraljics matris med hög lönsamhetspåverkan men låg leveransrisk, eftersom det finns många leverantörer. Företaget kan använda sin köpkraft och låta leverantörerna konkurrera om priset.
flaskhalsartiklareng. bottleneck itemsäven: flaskhalsartikel, flaskhalsartiklarna: Artiklar i Kraljics matris med låg lönsamhetspåverkan men hög leveransrisk, till exempel en billig specialdel som bara en leverantör kan ta fram. Inköpet inriktas på att säkra tillgången, till exempel med säkerhetslager.
okritiska artiklareng. non-critical itemsäven: icke-kritiska artiklar, okritisk artikel, rutinartiklar: Artiklar i Kraljics matris med låg lönsamhetspåverkan och låg leveransrisk, till exempel kontorsmaterial och standardskruv. Inköpet inriktas på att göra köpen så enkla och billiga att administrera som möjligt.
funktionell layouteng. functional layoutäven: funktionella layouten, funktionella layouter: Layout där maskiner av samma slag samlas i egna avdelningar och produkterna flyttas mellan avdelningarna. Den ger hög flexibilitet och högt maskinutnyttjande men långa genomloppstider, stora mellanlager och många transporter.
flödesorienterad layouteng. product layoutäven: flödeslayout, flödesorienterade layouten, linjelayout, produktorienterad layout: Layout där maskinerna placeras i den ordning produkten bearbetas, som en linje. Den ger korta genomloppstider och små mellanlager men låg flexibilitet och stor sårbarhet när en maskin stannar.
produktplattformeng. product platformäven: produktplattformar, produktplattformarna, produktplattformen: En gemensam bas av komponenter, moduler och gränssnitt som flera produktvarianter byggs på, till exempel samma chassi och motor i flera lastbilsmodeller. Det är inte en marknadsplattform, som förmedlar mellan kundgrupper.
plattformsutvecklingeng. platform developmentäven: plattformsutvecklingen: Att utveckla flera produkter från en gemensam produktplattform. Eftersom de gemensamma komponenterna kan massproduceras sjunker produktionskostnaderna, samtidigt som nya varianter kan tas fram snabbare.
modulariseringeng. modularizationäven: modularisera, modulariserad, modulariseringen: Att bygga upp en produkt av standardiserade moduler med bestämda gränssnitt, så att ett fåtal moduler kan kombineras till många varianter. Företaget kan då erbjuda stor produktbredd till låg kostnad.
utvecklingstratteneng. development funneläven: utvecklingstratt: Modell för urvalet i produktutveckling: många idéer och billiga förstudier tas in i trattens breda del och sållas stegvis, så att bara ett fåtal blir kostsamma utvecklingsprojekt som lanseras.
produktutvecklingsprocesseng. product development processäven: produktutvecklingsprocessen, produktutvecklingsprocesser: Formaliserad process med fördefinierade faser som ett beslutat utvecklingsprojekt följer: fas 0 planering, fas 1 konceptutveckling, fas 2 systemkonstruktion, fas 3 detaljkonstruktion, fas 4 test och förfining och fas 5 produktionsupptrappning.
over the wall engineeringäven: over-the-wall engineering, over-the-wall-engineering, sekventiell produktutveckling, sekventiell utveckling: Sekventiell produktutveckling där varje avdelning gör klart sin del och sedan lämnar den vidare över muren till nästa. Arbetssättet tar ofta lång tid och ger sena ändringar, eftersom problemen upptäcks först i senare steg.
parallell produktutvecklingeng. concurrent engineeringäven: parallell utveckling, samtidig produktutveckling, simultaneous engineering: Produktutveckling där konstruktion, produktionsberedning, inköp och marknad arbetar samtidigt och i samråd från början. Det kortar utvecklingstiden och fångar problem tidigt, till skillnad från over the wall engineering.

Produktkalkylering och investeringsbedömning

kostnad, utgift och utbetalningeng. cost, expenditure and cash paymentäven: kostnad, kostnaden, kostnader, kostnaderna, utbetalning, utbetalningar, utbetalningarna, utbetalningen, utgift, utgiften, utgifter, utgifterna: En kostnad är värdet av en förbrukad resurs under en viss period, en utgift uppstår när företaget får en faktura och en utbetalning när det betalar. En maskin är alltså en utgift när den köps men blir kostnad först genom avskrivningarna.; Läs om Kostnads- och betalningsbegrepp
intäkt, inkomst och inbetalningeng. revenue, income and cash receiptäven: inbetalning, inbetalningar, inbetalningarna, inbetalningen, inkomst, inkomsten, inkomster, inkomsterna, intäkt, intäkten, intäkter, intäkterna: En intäkt är värdet av en levererad prestation under en viss period, en inkomst uppstår när företaget skickar en faktura och en inbetalning när det får betalt. Periodens resultat är intäkterna minus kostnaderna, inte inbetalningarna minus utbetalningarna.; Läs om Kostnads- och betalningsbegrepp
fast kostnadeng. fixed costäven: fasta kostnaden, fasta kostnader, fasta kostnaderna, FK: En kostnad som inte ändras med volymen inom ett visst kapacitetsintervall, till exempel lokalhyra. Den kan stiga trappstegsvis när kapaciteten byggs ut men aldrig vara progressiv, och per styck sjunker den när volymen ökar.; Läs om Kostnads- och betalningsbegrepp Läs om Bidragskalkyl, kritisk punkt och säkerhetsmarginal
rörlig kostnadeng. variable costäven: degressiv, degressiv kostnad, degressiva, degressiva kostnader, progressiv, progressiv kostnad, progressiva, progressiva kostnader, RK, rörliga kostnaden, rörliga kostnader, rörliga kostnaderna: En kostnad som ändras med volymen, till exempel direkt material. Den är proportionell om den är lika stor per styck, progressiv om den ökar snabbare än volymen och degressiv om den ökar långsammare; bidragskalkylen antar att den är proportionell.; Läs om Kostnads- och betalningsbegrepp Läs om Bidragskalkyl, kritisk punkt och säkerhetsmarginal
kalkylobjekteng. cost objectäven: kalkylobjekten, kalkylobjektet: Det som en kalkyl beräknar kostnaden för, till exempel en produkt, en order, en kund eller en maskintimme. Om en kostnad är direkt eller indirekt beror på vilket kalkylobjekt kalkylen gäller.; Läs om Kostnads- och betalningsbegrepp Läs om Påläggskalkyl och självkostnad
direkt och indirekt kostnadeng. direct and indirect costäven: direkt kostnad, direkta kostnaden, direkta kostnader, direkta kostnaderna, indirekt kostnad, indirekta kostnaden, indirekta kostnader, indirekta kostnaderna, omkostnad, omkostnaden, omkostnader, omkostnaderna: En direkt kostnad kan hänföras direkt till ett visst kalkylobjekt, som materialet i en produkt. En indirekt kostnad, även kallad omkostnad, är gemensam för flera kalkylobjekt, som tillverkningsomkostnaderna, och måste fördelas med pålägg eller kostnadsdrivare.; Läs om Kostnads- och betalningsbegrepp Läs om Påläggskalkyl och självkostnad
kostnadsbärare och kostnadsställeeng. cost unit and cost centeräven: kostnadsbärare, kostnadsbäraren, kostnadsbärarna, kostnadsställe, kostnadsställen, kostnadsställena, kostnadsstället: En kostnadsbärare är den produkt, order eller tjänst som till slut ska bära kostnaderna. Ett kostnadsställe är en avdelning, till exempel inköp eller tillverkning, där omkostnaderna samlas innan de fördelas på kostnadsbärarna; de direkta kostnaderna förs direkt till kostnadsbäraren.; Läs om Påläggskalkyl och självkostnad
särkostnad, särintäkt och samkostnadeng. specific cost, specific revenue and common costäven: samkostnad, samkostnaden, samkostnader, samkostnaderna, särintäkt, särintäkten, särintäkter, särintäkterna, särkostnad, särkostnaden, särkostnader, särkostnaderna: Särkostnader och särintäkter uppstår eller ändras på grund av det beslut kalkylen gäller, medan samkostnader inte påverkas av beslutet. Täckningsbidraget är särintäkterna minus särkostnaderna, och kursen antar att de rörliga kostnaderna är särkostnader.; Läs om Kostnads- och betalningsbegrepp Läs om Bidragskalkyl, kritisk punkt och säkerhetsmarginal Läs om Trånga sektorer och stegkalkyl
bidragskalkyleng. contribution costingäven: bidragskalkylen, bidragskalkyler, bidragskalkylering, bidragskalkyleringen: En kalkyl som ställer särintäkter mot särkostnader och visar täckningsbidraget, utan att fördela samkostnaderna. Den används för beslut som påverkar företagets resurser på kort sikt, till exempel om en order ska tas eller en produkt behållas.; Läs om Bidragskalkyl, kritisk punkt och säkerhetsmarginal Läs om Trånga sektorer och stegkalkyl
täckningsbidrageng. contribution marginäven: TB, totala täckningsbidraget, totalt täckningsbidrag, TTB, täckningsbidrag per styck, täckningsbidragen, täckningsbidraget, täckningsbidraget per styck: Särintäkterna minus särkostnaderna, i kursen priset minus den rörliga kostnaden per styck. Det totala täckningsbidraget ska täcka de fasta kostnaderna, och det som blir över är resultatet; samkostnaderna dras alltså inte av i själva täckningsbidraget.; Läs om Bidragskalkyl, kritisk punkt och säkerhetsmarginal Läs om Trånga sektorer och stegkalkyl
täckningsgradeng. contribution margin ratioäven: TG, täckningsgraden: Täckningsbidraget i procent av priset eller av omsättningen. Med den kan den kritiska omsättningen räknas direkt, men den är ingen grund för att rangordna produkter när en resurs är knapp.; Läs om Bidragskalkyl, kritisk punkt och säkerhetsmarginal
kritisk punkteng. break-even pointäven: break-even, kritisk omsättning, kritisk volym, kritiska omsättningen, kritiska punkten, kritiska volymen, nollpunkt, nollpunkten, resultatdiagram, resultatdiagrammet: Den volym eller omsättning där det totala täckningsbidraget precis täcker de fasta kostnaderna och resultatet blir noll. Kritisk volym är de fasta kostnaderna delade med täckningsbidraget per styck, och i resultatdiagrammet ligger punkten där intäktslinjen skär kostnadslinjen.; Läs om Bidragskalkyl, kritisk punkt och säkerhetsmarginal
säkerhetsmarginaleng. safety marginäven: SM, säkerhetsmarginalen: Hur mycket den verkliga eller planerade volymen kan minska innan resultatet blir noll, alltså avståndet till den kritiska volymen, i styck, kronor eller procent. Procenten räknas mot den verkliga eller planerade volymen, inte mot den kritiska.; Läs om Bidragskalkyl, kritisk punkt och säkerhetsmarginal
trång sektoreng. bottleneckäven: knapp resurs, knappa resursen, trånga sektorer, trånga sektorn: En resurs som är så knapp att den begränsar vad företaget kan tillverka, till exempel maskintid eller material. Då rangordnas produkterna efter täckningsbidrag per enhet av den knappa resursen och inte efter täckningsbidrag per styck.; Läs om Trånga sektorer och stegkalkyl
stegkalkyleng. step costingäven: stegkalkylen, stegkalkyler, stegkalkylering, stegkalkyleringen: En bidragskalkyl där täckningsbidraget räknas i steg på olika nivåer i företaget, som produkt, produktgrupp och avdelning, och de särskilda fasta kostnaderna dras av på den nivå där de uppstår. Den är ingen divisionskalkyl och använder inga kostnadsdrivare.; Läs om Trånga sektorer och stegkalkyl
divisionskalkyleng. process costingäven: divisionskalkylen, divisionskalkyler, divisionskalkylering, divisionskalkyleringen: En självkostnadskalkyl där de totala kostnaderna delas med antalet tillverkade enheter. Den passar ett företag med en enda produkt; stegkalkylering är alltså inte en form av divisionskalkylering.; Läs om Påläggskalkyl och självkostnad
påläggskalkyleng. absorption costingäven: påläggskalkylen, påläggskalkyler, påläggskalkylering, påläggskalkyleringen: En självkostnadskalkyl där de direkta kostnaderna förs direkt till produkten och omkostnaderna fördelas med procentuella pålägg på dem. Den ger tillverkningskostnad och självkostnad och används till exempel vid prissättning och offerter.; Läs om Påläggskalkyl och självkostnad
påläggssatseng. overhead chargeäven: AffO-pålägg, AffO-pålägget, MO-pålägg, MO-pålägget, pålägg, påläggen, påläggsatserna, påläggsbas, påläggsbaser, påläggssatsen, påläggssatser, påläggssatserna, TO-pålägg, TO-pålägget: En omkostnad uttryckt i procent av sin påläggsbas: MO på direkt material, TO på direkt lön och AffO på tillverkningskostnaden. Satserna räknas i förväg ur budgeten och läggs sedan på varje order.; Läs om Påläggskalkyl och självkostnad
direkt materialeng. direct material costäven: direkt materialkostnad, direkta materialet, direkta materialkostnaden, dM: Kostnaden för det material och de komponenter som ingår i produkten. Kostnader för att hantera material är materialomkostnader, och förbrukningsmaterial till produktionen räknas inte som direkt material.; Läs om Påläggskalkyl och självkostnad
direkt löneng. direct labor costäven: direkt lönekostnad, direkta lönekostnader, direkta lönekostnaderna, direkta lönen, direkta löner, dL: Lönen för arbete som kan hänföras direkt till en viss produkt eller order, till exempel timmarna för ett uppdrag. Den är basen för TO-pålägget.; Läs om Påläggskalkyl och självkostnad
materialomkostnadereng. material overheadäven: materialomkostnad, materialomkostnaderna, MO: Indirekta kostnader för att köpa in, ta emot, lagra och hantera material, till exempel hyran för råvarulagret. De fördelas med ett pålägg på direkt material och räknas som fasta kostnader i bidragskalkylen.; Läs om Påläggskalkyl och självkostnad Läs om Bidragskalkyl, kritisk punkt och säkerhetsmarginal
tillverkningsomkostnadereng. manufacturing overheadäven: tillverkningsomkostnad, tillverkningsomkostnaderna, TO: Indirekta kostnader i tillverkningen, till exempel arbetsledning, lokaler och maskiner, som inte kan hänföras direkt till en viss produkt. De fördelas med ett pålägg på den direkta lönen.; Läs om Påläggskalkyl och självkostnad
administrations- och försäljningsomkostnadereng. administrative and sales overheadäven: administration och försäljning, administrations- och försäljningsomkostnaderna, AffO, affärsomkostnader, affärsomkostnaderna: Indirekta kostnader för ledning, administration och försäljning. I påläggskalkylen fördelas de med ett pålägg på tillverkningskostnaden, och tillsammans med särskilda direkta försäljningskostnader leder de fram till självkostnaden.; Läs om Påläggskalkyl och självkostnad
tillverkningskostnadeng. cost of productionäven: tillverkningskostnaden, tillverkningskostnader, tillverkningskostnaderna, TvK: Summan av direkt material, direkt lön, material- och tillverkningsomkostnader och särskilda direkta tillverkningskostnader. Den är basen för AffO-pålägget, och först när administrations- och försäljningsomkostnaderna och de särskilda direkta försäljningskostnaderna läggs till blir det självkostnaden.; Läs om Påläggskalkyl och självkostnad
självkostnadeng. full costäven: SjK, självkostnaden, självkostnader, självkostnadskalkyl, självkostnadskalkylen, självkostnadskalkyler, självkostnadskalkylering: Produktens hela kostnad: tillverkningskostnaden plus administrations- och försäljningsomkostnader och särskilda direkta försäljningskostnader. Priset sätts ofta som självkostnaden plus ett vinstpålägg, och kalkyler som räknar fram den kallas självkostnadskalkyler.; Läs om Påläggskalkyl och självkostnad
aktivitetsbaserad kalkyleringeng. activity based costingäven: ABC, ABC-kalkyl, ABC-kalkylen, ABC-kalkylering, activity-based costing, aktivitetsbaserad kalkyl, cost driver, kostnadsdrivare, kostnadsdrivaren, kostnadsdrivarna: En kalkylmetod som identifierar de aktiviteter som utförs och kopplar dem till kostnadsdrivare, faktorer som styr aktiviteternas kostnader, så att omkostnaderna fördelas efter vad varje produkt tar i anspråk. Den gäller de indirekta kostnaderna, inte de direkta.; Läs om Påläggskalkyl och självkostnad
nuvärdeeng. present valueäven: nuvärden, nuvärdena, nuvärdesumma, nuvärdesumman, nuvärdet, pengars tidsvärde, tidspreferens, tidspreferensen: Vad ett framtida belopp är värt i dag, alltså beloppet diskonterat med kalkylräntan. Bakom ligger tidspreferensen, att en betalning i dag är mer värd än samma betalning i framtiden. Nuvärdesumman är summan av nuvärdena av alla inbetalningsöverskott.; Läs om Nuvärdemetoden och känslighetsanalys
kalkylräntaeng. cost of capitaläven: avkastningskrav, avkastningskravet, diskonteringsränta, diskonteringsräntan, kalkylräntan: Den ränta som framtida belopp diskonteras med i en investeringskalkyl, alltså företagets avkastningskrav på investeringen. Den bestäms av företaget och är inte samma sak som internräntan, som räknas fram ur investeringens egna betalningar.; Läs om Nuvärdemetoden och känslighetsanalys Läs om Annuitet, internränta och payback
grundinvesteringeng. original investmentäven: grundinvesteringar, grundinvesteringen: Allt som betalas ut när investeringen startar, till exempel maskinens pris, installation och utbildning av personalen. I nettonuvärdet dras den av vid tidpunkten noll, utan diskontering.; Läs om Nuvärdemetoden och känslighetsanalys
inbetalningsöverskotteng. cash receipt surplusäven: inbetalningsöverskotten, inbetalningsöverskottet: Ett års inbetalningar minus utbetalningar som investeringen ger upphov till. Avskrivningar räknas inte med, eftersom de inte är betalningar.; Läs om Nuvärdemetoden och känslighetsanalys
restvärdeeng. residual valueäven: restvärden, restvärdet, restvärdets: Det belopp en tillgång väntas kunna säljas för när den ekonomiska livslängden är slut. I nettonuvärdet diskonteras det med nuvärdefaktorn för sista året, och vid planenlig avskrivning dras det av från anskaffningsvärdet.; Läs om Nuvärdemetoden och känslighetsanalys Läs om Annuitet, internränta och payback Läs om Avskrivningar och överavskrivningar
ekonomisk livslängdeng. economic lifeäven: ekonomiska livslängd, ekonomiska livslängden, livslängd, livslängden, nyttjandeperiod, nyttjandeperioden: Den tid det lönar sig att använda en tillgång, och den period som en investeringskalkyl räknar med. När tillgången skrivs av enligt plan kallas samma tid nyttjandeperiod.; Läs om Nuvärdemetoden och känslighetsanalys Läs om Avskrivningar och överavskrivningar
nettonuvärdeeng. net present valueäven: nettonuvärdemetoden, nettonuvärdet, NNV, NPV, nuvärdemetod, nuvärdemetoden: Nuvärdet av alla inbetalningsöverskott och restvärdet minus grundinvesteringen. Ett positivt nettonuvärde betyder att investeringen ger kalkylräntan och dessutom ett överskott lika stort som nettonuvärdet, och ett negativt att avkastningskravet inte nås.; Läs om Nuvärdemetoden och känslighetsanalys
slutvärdefaktoreng. terminal value factoräven: kapitaliseringsfaktor, slutvärde, slutvärdefaktorer, slutvärdefaktorn, slutvärdet, SLV: Faktorn som visar vad en krona som placeras i dag har vuxit till efter ett antal år med ränta på ränta. Den står i räntetabellens tabell A och är det inverterade värdet av nuvärdefaktorn.; Läs om Nuvärdemetoden och känslighetsanalys
nuvärdefaktor och nusummefaktoreng. present value factor and cumulative present value factoräven: NUS, nusummefaktor, nusummefaktorer, nusummefaktorn, NUV, nuvärdefaktor, nuvärdefaktorer, nuvärdefaktorerna, nuvärdefaktorn: Nuvärdefaktorn i räntetabellens tabell B räknar om ett enstaka belopp ett visst år till nuvärde, till exempel restvärdet. Nusummefaktorn i tabell C är summan av nuvärdefaktorerna för alla år och får bara användas när överskotten är lika stora varje år.; Läs om Nuvärdemetoden och känslighetsanalys Läs om Annuitet, internränta och payback
räntetabelleng. interest rate tableäven: räntetabellen, räntetabellens, räntetabeller, räntetabellerna: Tabellerna A till D på kursens formelblad med slutvärde-, nuvärde-, nusumme- och annuitetsfaktorer för räntor upp till 20 procent och 1 till 20 år, med fyra decimaler. Den utökade tabell C ger nusummefaktorn för räntor upp till 75 procent.; Läs om Nuvärdemetoden och känslighetsanalys Läs om Annuitet, internränta och payback
känslighetsanalyseng. sensitivity analysisäven: känslighetsanalysen, känslighetsanalyser: En undersökning av hur kalkylens resultat påverkas när en osäker variabel ändras. I en investeringskalkyl räknar man ofta fram det värde på till exempel inbetalningsöverskottet som ger nettonuvärdet noll, med allt annat oförändrat.; Läs om Nuvärdemetoden och känslighetsanalys
annuitetsmetodeneng. annuity methodäven: ANN, annuitet, annuiteten, annuiteter, annuitetsfaktor, annuitetsfaktorn, annuitetsmetod: En investeringsmetod som räknar om grundinvesteringen minus restvärdets nuvärde till en lika stor årlig kapitalkostnad med annuitetsfaktorn, ett delat med nusummefaktorn. Kapitalkostnaden jämförs med det årliga inbetalningsöverskottet, och metoden ger samma beslut som nuvärdemetoden.; Läs om Annuitet, internränta och payback
internräntaeng. internal rate of returnäven: internräntan, internräntemetod, internräntemetoden, internräntor, IRR: Den kalkylränta som gör nettonuvärdet lika med noll, alltså investeringens egen avkastning. Investeringen är lönsam om internräntan är högre än kalkylräntan, och en högre internränta är bättre än en lägre.; Läs om Annuitet, internränta och payback Läs om Nuvärdemetoden och känslighetsanalys
paybacktideng. payback periodäven: payback, payback-metoden, paybackmetod, paybackmetoden, paybacktiden, återbetalningstid, återbetalningstiden: Den tid det tar innan inbetalningsöverskotten har betalat tillbaka grundinvesteringen. Paybackmetoden är en enkel riskindikator men bortser från pengars tidsvärde och från överskotten efter återbetalningstiden, så den mäter inte lönsamhet.; Läs om Annuitet, internränta och payback
nuvärdekvoteng. net present ratioäven: nuvärdekvoten: Nettonuvärdet delat med grundinvesteringen. Den visar hur väl olika investeringsalternativ utnyttjar det satsade kapitalet och används för att rangordna dem när kapitalet är begränsat.; Läs om Annuitet, internränta och payback
anpassningsinvesteringeng. adaptation investmentäven: anpassningsinvesteringar, anpassningsinvesteringarna, anpassningsinvesteringen: En taktisk investering som görs för att företaget ska kunna driva verksamheten vidare på relativt lång sikt, till exempel när nya lagkrav måste mötas. Den skiljer sig från ersättnings-, rationaliserings- och expansionsinvesteringar, som byter ut, effektiviserar och bygger ut.; Läs om Annuitet, internränta och payback

Redovisning och finansiering

redovisningeng. accountingäven: extern redovisning, externa redovisningen, externredovisning, intern redovisning, interna redovisningen, internredovisning, internredovisningen, redovisningen: Registrering, bearbetning och rapportering av ett företags affärshändelser. Den externa redovisningen riktar sig till omvärlden och styrs av lagar som bokföringslagen och årsredovisningslagen, medan den interna redovisningen för styrning inom företaget är frivillig.; Läs om Bokföring och moms
dubbel bokföringeng. double-entry bookkeeping systemäven: dubbla bokföringen: Principen att varje affärshändelse bokförs på minst två konton, med lika stora belopp i debet som i kredit, så att bokföringen alltid balanserar. Den betyder inte att man för två böcker eller bokför samma händelse två gånger.; Läs om Bokföring och moms
debet och krediteng. debit and creditäven: debet, debetsidan, debitera, debiterar, debiteras, inkomstkonto, inkomstkonton, kreditera, krediterar, krediteras, kreditsidan, skuldkonto, skuldkonton, tillgångskonto, tillgångskonton, utgiftskonto, utgiftskonton: Kontots vänstra och högra sida. Tillgångskonton och utgiftskonton för kostnader ökar i debet, medan konton för eget kapital och skulder och inkomstkonton för intäkter ökar i kredit och alltså minskar i debet.; Läs om Bokföring och moms
konteringeng. account codingäven: konteringar, konteringarna, konteringen: Uppgiften om vilka konton en affärshändelse ska bokföras på och med vilka belopp i debet och kredit. Vid en försäljning mot faktura debiteras till exempel kundfordringar och krediteras försäljning och utgående moms.; Läs om Bokföring och moms
BAS-kontoplaneneng. BAS chart of accountsäven: BAS-kontoplan, kontoklass, kontoklassen, kontoklasser, kontoklasserna, kontoplan, kontoplan BAS, kontoplanen, kontoplanen BAS: Den kontoplan som de flesta svenska företag använder, indelad i kontoklasser: klass 1 tillgångar, klass 2 eget kapital, obeskattade reserver och skulder, klass 3 intäkter, klass 4–7 kostnader och klass 8 finansiella poster, bokslutsdispositioner, skatt och årets resultat.; Läs om Bokföring och moms
momseng. VATäven: ingående moms, ingående momsen, mervärdeskatt, mervärdeskatten, mervärdesskatt, mervärdesskatten, momsen, momskonto, momskonton, momskontot, utgående moms, utgående momsen: Mervärdesskatt som företaget tar ut på sin försäljning och betalar på sina inköp. Utgående moms på försäljningen är en skuld till staten och krediteras, ingående moms på inköpen är en fordran och debiteras; företaget betalar in skillnaden, och momsen påverkar inte resultatet.; Läs om Bokföring och moms
årsredovisningeng. annual reportäven: förvaltningsberättelse, förvaltningsberättelsen, revisionsberättelse, revisionsberättelsen, årsredovisningar, årsredovisningen: Den årliga rapport som aktiebolag ska upprätta: förvaltningsberättelse, där styrelsen beskriver året, resultaträkning, balansräkning och noter, hos större företag också kassaflödesanalys. Revisorns revisionsberättelse lämnas tillsammans med den, och budgetar ingår inte.; Läs om Årsredovisningen och eget kapital
balansräkningeng. balance sheetäven: balansräkningar, balansräkningarna, balansräkningen: Rapporten som visar företagets tillgångar och hur de är finansierade, med eget kapital, obeskattade reserver, avsättningar och skulder, vid ett visst datum, normalt räkenskapsårets slut. Tillgångssidan och finansieringssidan är alltid lika stora.; Läs om Årsredovisningen och eget kapital Läs om Bokföring och moms
resultaträkningeng. income statementäven: resultaträkningar, resultaträkningarna, resultaträkningen, resultaträkningens: Rapporten som ställer räkenskapsårets intäkter mot dess kostnader och visar resultatet i steg: rörelseresultat, resultat efter finansiella poster och till sist årets resultat efter bokslutsdispositioner och skatt.; Läs om Årsredovisningen och eget kapital
nettoomsättningeng. net salesäven: nettoomsättningen: Företagets försäljning under året efter rabatter och utan moms. Den är nämnaren i brutto-, rörelse- och vinstmarginalen och täljaren i kapitalomsättningshastigheten.; Läs om Räntabilitet och DuPont-schemat
rörelseresultateng. operating profitäven: rörelseresultat efter avskrivningar, rörelseresultatet: Resultatet av själva rörelsen, nettoomsättningen minus rörelsens kostnader och avskrivningar, innan de finansiella intäkterna och kostnaderna räknas in. Formelbladet kallar det rörelseresultat efter avskrivningar.; Läs om Räntabilitet och DuPont-schemat Läs om Årsredovisningen och eget kapital
resultat efter finansiella postereng. profit after financial revenues and costsäven: resultat efter finansiella intäkter och kostnader, resultatet efter finansiella intäkter och kostnader, resultatet efter finansiella poster: Rörelseresultatet plus de finansiella intäkterna och minus de finansiella kostnaderna, alltså resultatet efter räntorna men före bokslutsdispositioner och skatt. Det är täljaren i räntabiliteten på eget kapital.; Läs om Räntabilitet och DuPont-schemat Läs om Årsredovisningen och eget kapital
kassaflödesanalyseng. cash flow analysisäven: kassaflöde, kassaflöden, kassaflödesanalysen, kassaflödesanalyser, kassaflödet: Rapporten som visar årets in- och utbetalningar uppdelade på den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten. Avskrivningar är inga betalningar och påverkar inte kassaflödet, men de läggs tillbaka när analysen utgår från resultatet.; Läs om Årsredovisningen och eget kapital
anläggningstillgång och omsättningstillgångeng. fixed asset and current assetäven: anläggningstillgång, anläggningstillgångar, anläggningstillgångarna, anläggningstillgången, omsättningstillgång, omsättningstillgångar, omsättningstillgångarna, omsättningstillgången: Anläggningstillgångar ska användas i verksamheten under flera år, som patent, goodwill, maskiner, inventarier och tjänstebilar. Omsättningstillgångar omsätts i den löpande verksamheten, som varulager, kundfordringar, kortfristiga placeringar och kassa och bank.; Läs om Årsredovisningen och eget kapital Läs om Kapitalbehov, rörelsekapital och finansiering
kortfristiga och långfristiga skuldereng. current liabilities and long-term debtäven: kortfristig skuld, kortfristiga skulder, kortfristiga skulderna, långfristig skuld, långfristiga skulder, långfristiga skulderna: Kortfristiga skulder ska betalas inom ett år, till exempel leverantörsskulder, förskott från kunder och skatteskulder. Långfristiga skulder förfaller senare, till exempel banklån. Uppdelningen används i likviditetsmåtten och när finansieringen matchas mot tillgångarna.; Läs om Årsredovisningen och eget kapital Läs om Hävstångsformeln och finansiella nyckeltal
totalt kapitaleng. total assetsäven: balansomslutning, balansomslutningen, genomsnittligt totalt kapital, totala kapitalet: Summan av eget kapital, obeskattade reserver och skulder, som är lika med summan av tillgångarna och kallas balansomslutning. I räntabiliteten räknas det om möjligt som ett genomsnitt av årets ingående och utgående balans.; Läs om Räntabilitet och DuPont-schemat Läs om Årsredovisningen och eget kapital
eget kapitaleng. equityäven: egna kapital, egna kapitalet, EK: Ägarnas del av företaget, det som blir kvar av tillgångarna när skulder, avsättningar och obeskattade reserver är avräknade. Det ökar med vinst och nyemission och minskar med förlust och utdelning, och det är inte summan av årets resultat och de obeskattade reserverna.; Läs om Årsredovisningen och eget kapital
bundet och fritt eget kapitaleng. restricted and non-restricted equityäven: aktiekapital, aktiekapitalet, balanserad vinst, balanserade vinsten, bundet eget kapital, bundna egna kapitalet, fria egna kapitalet, fritt eget kapital, reservfond, reservfonden: Bundet eget kapital, som aktiekapitalet som ägarna har satt in mot aktier och reservfonden, får inte delas ut till ägarna. Fritt eget kapital, som balanserad vinst från tidigare år och årets resultat, får delas ut.; Läs om Årsredovisningen och eget kapital
nyemission och apportemissioneng. new capital issue and issue for non-cash considerationäven: apportemission, apportemissionen, apportemissioner, nyemission, nyemissionen, nyemissioner: Vid en nyemission ger aktiebolaget ut nya aktier och får mer eget kapital. Vid en apportemission betalas de nya aktierna inte med pengar utan med egendom, till exempel maskiner eller aktierna i ett företag som köps.; Läs om Årsredovisningen och eget kapital
obeskattade reservereng. untaxed reservesäven: obeskattad reserv, obeskattade reserverna, periodiseringsfond, periodiseringsfonden, periodiseringsfonder, periodiseringsfonderna: Poster som skjuter upp skatten, främst periodiseringsfonder, som återförs senast det sjätte året, och ackumulerade överavskrivningar. De är varken eget kapital eller vanliga skulder utan innehåller en latent skatt, och att lösa upp dem ger ingen likviditet.; Läs om Årsredovisningen och eget kapital Läs om Avskrivningar och överavskrivningar
latent skatteng. deferred tax liabilityäven: latent skatteskuld, latenta skatten, latenta skatteskulden: Den skatt som ligger i de obeskattade reserverna och ska betalas när de löses upp, i dag 20,6 procent av reserverna. I nyckeltalen räknas den som en räntefri skuld.; Läs om Årsredovisningen och eget kapital Läs om Hävstångsformeln och finansiella nyckeltal
justerat eget kapitaleng. adjusted equityäven: genomsnittligt justerat eget kapital, justerade egna kapitalet: Det egna kapitalet plus den del av de obeskattade reserverna som blir kvar när den latenta skatten är dragen. Det används i räntabiliteten på eget kapital, i soliditeten och i skuldsättningsgraden och är lika med det egna kapitalet när det saknas obeskattade reserver.; Läs om Räntabilitet och DuPont-schemat Läs om Hävstångsformeln och finansiella nyckeltal
riskbärande eget kapitaleng. risk-bearing equityäven: riskbärande egna kapitalet, riskbärande kapital: Det egna kapitalet plus hela de obeskattade reserverna, alltså även den latenta skatten, som bara ska betalas om reserverna löses upp och företaget går med vinst. Det används i soliditet 2.; Läs om Hävstångsformeln och finansiella nyckeltal
koncerneng. groupäven: dotterbolag, dotterbolaget, dotterföretag, dotterföretaget, koncernbidrag, koncernbidraget, koncernen, koncerner, moderbolag, moderbolaget, moderföretag, moderföretaget, moderföretagets: En grupp företag där ett moderföretag har bestämmande inflytande över ett eller flera dotterföretag, normalt genom mer än hälften av rösterna. Vinst får flyttas mellan dem med koncernbidrag först när moderföretaget äger mer än 90 procent av dotterföretaget.; Läs om Årsredovisningen och eget kapital
anskaffningsvärdeeng. cost of acquisitionäven: anskaffningsvärden, anskaffningsvärdena, anskaffningsvärdet, anskaffningvärde: Vad en tillgång kostade att köpa och få på plats, till exempel inklusive frakt och installation. Det är utgångspunkten för avskrivningarna, och i en kapitalbehovsberäkning räknas anläggningarna till anskaffningsvärdet utan avdrag för avskrivningar.; Läs om Avskrivningar och överavskrivningar Läs om Kapitalbehov, rörelsekapital och finansiering
avskrivning enligt planeng. depreciation according to planäven: ackumulerade avskrivningar, ackumulerade avskrivningarna, avskrivning, avskrivningar, avskrivningar enligt plan, avskrivningarna, avskrivningen, planenlig avskrivning, planenliga avskrivningar, planenliga avskrivningarna, planenliga avskrivningen: Den årliga kostnad som fördelar en tillgångs anskaffningsvärde minus restvärde jämnt över nyttjandeperioden, i kursen med helt år även anskaffningsåret. De ackumulerade avskrivningarna är summan hittills och ingen obeskattad reserv, och avskrivningar är inga betalningar.; Läs om Avskrivningar och överavskrivningar
bokfört värdeeng. book valueäven: bokförda värde, bokförda värden, bokförda värdet, skattemässiga värdet, skattemässigt värde: Tillgångens värde i balansräkningen, anskaffningsvärdet minus de ackumulerade avskrivningarna. Bokfört värde enligt plan och skattemässigt värde kan skilja sig, och skillnaden är de ackumulerade överavskrivningarna.; Läs om Avskrivningar och överavskrivningar
räkenskapsenlig avskrivningeng. depreciation as recorded in the booksäven: räkenskapsenliga avskrivningar, räkenskapsenliga avskrivningarna, räkenskapsenliga avskrivningen, skattemässig avskrivning, skattemässiga avskrivningar: Den avskrivning på maskiner och inventarier som skattereglerna tillåter i bokslutet: avskrivningsunderlaget minus det värde som väljs, lägst det som huvudregeln eller kompletteringsregeln tillåter. Den gäller inte byggnader och mark.; Läs om Avskrivningar och överavskrivningar
huvudregeln och kompletteringsregelneng. main rule and supplementary ruleäven: 20 %-regeln, 20%-regeln, 20-regeln, 30 %-regeln, 30%-regeln, 30-regeln, huvudregeln, huvudregelns, kompletteringsregeln, kompletteringsregelns: Skattereglerna för lägsta värde på maskiner och inventarier. Huvudregeln ger 70 procent av ingående skattemässigt värde plus årets inköp minus årets försäljningar, kompletteringsregeln summan av 80, 60, 40 och 20 procent av inköpen i år, i fjol och två och tre år tillbaka. Det lägre värdet får väljas.; Läs om Avskrivningar och överavskrivningar
överavskrivningeng. additional depreciationäven: ackumulerade överavskrivningar, ackumulerade överavskrivningarna, överavskrivningar, överavskrivningarna, överavskrivningen: Den del av den räkenskapsenliga avskrivningen som överstiger avskrivningen enligt plan; den görs på maskiner och inventarier, inte på alla tillgångar. De ackumulerade överavskrivningarna, bokfört värde enligt plan minus skattemässigt värde, är en obeskattad reserv.; Läs om Avskrivningar och överavskrivningar Läs om Årsredovisningen och eget kapital
kapitalbehoveng. capital requirementäven: anläggningskapital, anläggningskapitalbehov, anläggningskapitalet, kapitalbehovet, kapitalbehovsberäkning, kapitalbehovsberäkningen, säkerhetskapital, säkerhetskapitalbehov, säkerhetskapitalet, totala kapitalbehovet, totalt kapitalbehov: Det kapital som krävs för att starta eller driva en verksamhet: anläggningskapital för anläggningstillgångarna till anskaffningsvärdet, rörelsekapital för den löpande verksamheten och säkerhetskapital som buffert för oförutsedda behov.; Läs om Kapitalbehov, rörelsekapital och finansiering
rörelsekapitaleng. working capitaläven: kapitalbindning, kapitalbindningen, rörelsekapitalbehov, rörelsekapitalbehovet, rörelsekapitalet: Det kapital som binds i den löpande verksamheten, i lager, produkter i arbete och kundfordringar, minus det som leverantörskrediten finansierar. I balansräkningen är det omsättningstillgångarna minus de kortfristiga skulderna. Det binds inte i anläggningstillgångar och är ingen del av det egna kapitalet.; Läs om Kapitalbehov, rörelsekapital och finansiering
tidsmetodeneng. time methodäven: tidsmetod: Ett sätt att räkna rörelsekapitalbehovet: antalet dagar kapitalet är bundet gånger kostnaden per styck gånger produktionen per dag, för material och arbete var för sig. Materialet binds hela produktionstiden och lönen i genomsnitt halva, och leverantörskrediten dras bara av för materialet.; Läs om Kapitalbehov, rörelsekapital och finansiering
balansräkningsmetodeneng. balance sheet methodäven: balansräkningsmetod: Ett sätt att räkna rörelsekapitalbehovet genom att värdera varje post för sig, råvarulager, produkter i arbete, färdigvarulager och kundfordringar, och dra av leverantörsskulderna. Den ger samma belopp som tidsmetoden.; Läs om Kapitalbehov, rörelsekapital och finansiering
kundkredit och leverantörskrediteng. customer credit and supplier creditäven: kredittid, kredittiden, kundfordring, kundfordringar, kundfordringarna, kundfordringen, kundkredit, kundkrediten, kundkrediter, leverantörskredit, leverantörskrediten, leverantörskrediter, leverantörsskuld, leverantörsskulden, leverantörsskulder, leverantörsskulderna: Kundkredit är den tid kunderna får på sig att betala, och under den binder kundfordringarna kapital. Leverantörskredit är den tid företaget självt får av sina leverantörer, och leverantörsskulderna minskar därför behovet av rörelsekapital.; Läs om Kapitalbehov, rörelsekapital och finansiering
lageromsättningshastigheteng. inventory turnover rateäven: lageromsättning, lageromsättningen, lageromsättningshastigheten: Hur många gånger per år lagret omsätts, varuinköpen delade med det genomsnittliga lagret till anskaffningsvärde. Den genomsnittliga lagringstiden i dagar är 365 delat med lageromsättningshastigheten.; Läs om Kapitalbehov, rörelsekapital och finansiering
matchningeng. maturity matchingäven: matchningen: Principen att långsiktiga tillgångar finansieras med långfristigt kapital och kortsiktiga med kortfristigt, så att skulderna inte förfaller innan tillgångarna har gett pengar tillbaka. Den är något annat än matchningsprincipen för intäkter och kostnader i redovisningen.; Läs om Kapitalbehov, rörelsekapital och finansiering
off-balance-sheet-finansieringeng. off-balance-sheet financingäven: off-balance-sheet-finansieringen: Finansiering som inte syns i balansräkningen, eftersom företaget varken tar upp ett lån eller äger tillgången. Factoring, leasing och sale and leaseback är exempel.; Läs om Kapitalbehov, rörelsekapital och finansiering
factoringäven: factoringbolag, factoringbolaget, factoringen: Att företaget säljer sina kundfordringar till ett factoringbolag mot en avgift och får betalt direkt i stället för att vänta på kunderna. Kapitalet som var bundet i fordringarna frigörs utan att ett lån tas upp.; Läs om Kapitalbehov, rörelsekapital och finansiering
leasingäven: leasingavgift, leasingavgiften, leasingavtal, leasingbolag, leasingbolaget, leasingen: Att företaget hyr maskiner eller utrustning av ett leasingbolag mot en löpande avgift i stället för att köpa dem. Inget kapital binds i anläggningstillgångar, och varken tillgången eller något lån syns i balansräkningen.; Läs om Kapitalbehov, rörelsekapital och finansiering
sale and leasebackäven: sale-and-leaseback, sale-leaseback, sale/leaseback: Att företaget säljer en tillgång det äger, till exempel en fastighet, och hyr tillbaka den. Kapitalet som var bundet i tillgången frigörs medan tillgången används som förut.; Läs om Kapitalbehov, rörelsekapital och finansiering
räntabiliteteng. returnäven: avkastning på eget kapital, avkastning på totalt kapital, räntabilitet på eget kapital, räntabilitet på sysselsatt kapital, räntabilitet på totalt kapital, räntabiliteten, räntabiliteten på eget kapital, räntabiliteten på sysselsatt kapital, räntabiliteten på totalt kapital: Räntabiliteten på totalt kapital är rörelseresultatet efter avskrivningar plus finansiella intäkter delat med totalt kapital, och räntabiliteten på eget kapital är resultatet efter finansiella poster delat med justerat eget kapital. Kapitalet tas om möjligt som ett genomsnitt över året, och kursen räknar före skatt.; Läs om Räntabilitet och DuPont-schemat Läs om Hävstångsformeln och finansiella nyckeltal
sysselsatt kapitaleng. capital employedäven: sysselsatta kapitalet: Det totala kapitalet minus de skulder som inte kostar ränta, till exempel leverantörsskulder och förskott från kunder. Det är det kapital som ägare och långivare har satt in och kräver avkastning på.; Läs om Räntabilitet och DuPont-schemat
vinstmarginaleng. profit marginäven: vinstmarginalen, VM: Rörelseresultatet efter avskrivningar plus finansiella intäkter delat med nettoomsättningen, alltså samma täljare som i räntabiliteten på totalt kapital. Den räknas varken på rörelseresultatet ensamt, som ger rörelsemarginalen, eller på resultatet efter finansiella poster.; Läs om Räntabilitet och DuPont-schemat
bruttomarginal och rörelsemarginaleng. gross margin and operating marginäven: bruttomarginal, bruttomarginalen, rörelsemarginal, rörelsemarginalen: Bruttomarginalen är nettoomsättningen minus kostnad för sålda varor, delat med nettoomsättningen. Rörelsemarginalen är rörelseresultatet delat med nettoomsättningen. Ingen av dem räknar med de finansiella intäkterna, som vinstmarginalen gör.; Läs om Räntabilitet och DuPont-schemat
kapitalomsättningshastigheteng. capital turnover rateäven: kapitalomsättningshastigheten, KOH: Försäljningen under året delad med det totala kapitalet vid årets slut, alltså hur många gånger per år kapitalet omsätts. Den räknas på totalt kapital, inte på eget kapital, och stiger när samma försäljning klarar sig med mindre kapital, till exempel med mindre lager.; Läs om Räntabilitet och DuPont-schemat
DuPont-schemateng. DuPont chartäven: DuPont, DuPont-modellen, DuPont-schema, DuPontmodellen: Ett träd som delar upp räntabiliteten på totalt kapital i vinstmarginal gånger kapitalomsättningshastighet och vidare i poster ur resultat- och balansräkningen. Det visar om räntabiliteten kan höjas genom bättre marginal eller genom snabbare kapitalomsättning.; Läs om Räntabilitet och DuPont-schemat
genomsnittlig skuldräntaeng. average interest on debtäven: genomsnittliga skuldräntan, skuldränta, skuldräntan: De finansiella kostnaderna delade med skulderna, alltså vad lånen i genomsnitt kostar. Den räknas på skulderna, inte på totalt kapital, och skuldsättningsgraden säger ingenting om hur hög den är.; Läs om Hävstångsformeln och finansiella nyckeltal
skuldsättningsgrad och soliditeteng. debt/equity ratio and equity ratioäven: D/E, S/E, skuldsättningsgrad, skuldsättningsgraden, skuldsättningsgradens, soliditet, soliditet 1, soliditet 2, soliditeten: Skuldsättningsgraden är skulderna, med den latenta skatten i obeskattade reserver, delade med justerat eget kapital, och soliditeten är justerat eget kapital delat med totalt kapital. Hög skuldsättningsgrad betyder därför låg soliditet och tvärtom, men den säger inget om hur hög skuldräntan är.; Läs om Hävstångsformeln och finansiella nyckeltal
hävstångsformelneng. leverage equationäven: hävstången, hävstångseffekt, hävstångseffekten, hävstångsformel, riskbuffert, riskbufferten: Sambandet som säger att räntabiliteten på eget kapital är räntabiliteten på totalt kapital plus riskbufferten, alltså den minus skuldräntan, gånger skuldsättningsgraden. Mer lån höjer räntabiliteten på eget kapital bara så länge riskbufferten är positiv.; Läs om Hävstångsformeln och finansiella nyckeltal
likvida medeleng. liquid assetsäven: likvida medlen: Kassa, bank och kortfristiga placeringar som snabbt kan göras om till pengar. Formelbladet sätter dem i procent av nettoomsättningen som ett mått på likviditeten.; Läs om Hävstångsformeln och finansiella nyckeltal
kassalikviditet och balanslikviditeteng. acid test ratio and current ratioäven: balanslikviditet, balanslikviditeten, kassalikviditet, kassalikviditeten: Mått på förmågan att betala de kortfristiga skulderna. Kassalikviditeten räknar omsättningstillgångarna utan lager och förskott till leverantörer och balanslikviditeten alla omsättningstillgångar, båda delade med de kortfristiga skulderna; i ett företag med lager är de alltså inte lika.; Läs om Hävstångsformeln och finansiella nyckeltal