Formelsamling för Industriell ekonomi, grundkurs

\text{SjK/st} = \dfrac{\text{Totala kostnader}}{q}

Vad gör formeln?: per styck i ett enproduktföretag är de totala delade med volymen.
När får den användas?: Totala är periodens alla i kr, fasta och rörliga, direkta och indirekta. q är den volym i st som tillverkas och säljs under samma period. Gäller för ett företag med en enda produkt, eller helt likartade produkter, där varje enhet tar lika mycket resurser i anspråk. per styck gäller bara för den volym den räknats för.

Enodas sammanfattning

\text{MO-pålägg} = \dfrac{\text{MO}}{\text{dM}}

Vad gör formeln?: fördelas i proportion till det med en sats som räknas ur budgeten.
När får den användas?: är de budgeterade och det budgeterade för hela företaget, båda i kr för samma år. Satsen anges i procent och läggs på varje orders direkta material: = · . är för inköp, godsmottagning, förråd och lokaler för råvarulagret.

Enodas sammanfattning

\text{TO-pålägg} = \dfrac{\text{TO}}{\text{dL}}

Vad gör formeln?: fördelas i proportion till den med en sats som räknas ur budgeten.
När får den användas?: är de budgeterade och den budgeterade för hela företaget, båda i kr för samma år. Satsen anges i procent, kan vara över 100 % och läggs på varje orders direkta lön: = · . är för arbetsledning, lokaler, maskiner och förbrukningsmaterial i tillverkningen.

Enodas sammanfattning

\text{AffO-pålägg} = \dfrac{\text{AffO}}{\text{TvK}}

Vad gör formeln?: fördelas i proportion till hela .
När får den användas?: är de budgeterade och den budgeterade för hela företaget, båda i kr för samma år. innehåller , och båda och . Satsen läggs på varje orders : = · .

Enodas sammanfattning

\text{TvK} = \text{dM} + \text{MO} + \text{dL} + \text{TO} + \text{SDT}

Vad gör formeln?: är de direkta plus och .
När får den användas?: är orderns direkta material och dess direkta lön, = · och = · , alla i kr. SDT står här för särskilda direkta , som bara hör till ordern, till exempel ett specialverktyg eller ett program. är basen för och används vid lagervärdering.

Enodas sammanfattning

i

\text{SjK} = \text{TvK} + \text{AffO-pålägg} \cdot \text{TvK} + \text{SDF}

Vad gör formeln?: är plus och orderns särskilda försäljningskostnader.
När får den användas?: är orderns i kr och satsen ur budgeten som decimaltal. SDF står här för särskilda direkta försäljningskostnader för ordern, till exempel frakt eller provision, och läggs till efter så att de inte får något . täcker alla men ingen vinst.

Enodas sammanfattning

Pris med vinstpålägg

\text{Pris} = \text{SjK} \cdot (1 + v)

Vad gör formeln?: Priset är gånger ett plus vinstpålägget.
När får den användas?: är orderns i kr och v vinstpålägget som decimaltal, till exempel 0,30 för 30 %. Pålägget räknas på , inte på . Vinstens andel av priset blir v/(1 + v), som är mindre än v.

Enodas sammanfattning

På formelbladet

\text{SLV}(r, n) = (1 + r)^n

Vad gör formeln?: visar vad ett belopp i dag har vuxit till efter n år med ränta på ränta.
När får den användas?: r är räntan som decimaltal per år och n antalet år. Faktorn står i tabell A med fyra decimaler och kallas också . Ett belopp som placeras i dag är efter n år värt beloppet · (r, n). är det inverterade värdet, = 1/.

Enodas sammanfattning

På formelbladet

\text{NUV}(r, n) = \dfrac{1}{(1 + r)^n} = (1 + r)^{-n}

Vad gör formeln?: räknar om en enda framtida betalning till dagens värde.
När får den användas?: r är som decimaltal per år och n antalet år tills betalningen sker. Faktorn står i tabell B med fyra decimaler. Gäller för en enda betalning i slutet av år n, till exempel ett enskilt års eller . är beloppet gånger (r, n).

Enodas sammanfattning

På formelbladet

\text{NUS}(r, n) = \dfrac{1 - (1 + r)^{-n}}{r}

Vad gör formeln?: räknar om en serie lika stora årliga betalningar till dagens värde i ett steg.
När får den användas?: r är som decimaltal per år och n antalet år. Gäller bara när lika stora belopp kommer i slutet av varje år från år 1 till år n. Faktorn står i tabell C med fyra decimaler och är summan av för år 1 till n. av överskotten är a · (r, n). På formelbladet saknas minustecknet i exponenten; rätt är −n, som i tabell C:s rubrik.

Enodas sammanfattning

\text{NNV} = -G + \sum_{t=1}^{n} a_t \cdot \text{NUV}(r, t) + R \cdot \text{NUV}(r, n)

Vad gör formeln?: är av alla och minus .
När får den användas?: G är i kr med allt som betalas vid start, aₜ år t i kr ( minus , utan ), R i kr år n, r som decimaltal och n den i år. Med lika stora överskott a blir = −G + a · (r, n) + R · (r, n). > 0 betyder att investeringen ger och dessutom ett överskott lika med .

Enodas sammanfattning

Kritiskt

a_{\text{krit}} = \dfrac{G - R \cdot \text{NUV}(r, n)}{\text{NUS}(r, n)}

Vad gör formeln?: Det kritiska är det årliga överskott som gör exakt lika med noll.
När får den användas?: G är i kr, R i kr, r som decimaltal och n den i år. Gäller för lika stora årliga överskott när allt annat hålls oförändrat. a_krit i kr per år är det överskott som ger = 0; ett högre överskott gör investeringen lönsam.

Enodas sammanfattning

På formelbladet

\text{ANN}(r, n) = \dfrac{r}{1 - (1 + r)^{-n}} = \dfrac{1}{\text{NUS}(r, n)}

Vad gör formeln?: fördelar ett på lika stora årliga belopp som täcker både återbetalning och ränta.
När får den användas?: r är som decimaltal per år och n antalet år. Faktorn står i tabell D med fyra decimaler och är det inverterade värdet av . Den räknar om ett belopp i dag till lika stora belopp i slutet av varje år i n år: årligt belopp = · (r, n).

Enodas sammanfattning

\text{Kapitalkostnad per år} = \bigl(G - R \cdot \text{NUV}(r, n)\bigr) \cdot \text{ANN}(r, n)

Vad gör formeln?: jämför det årliga med omräknad till en lika stor årlig kapitalkostnad.
När får den användas?: G är i kr, R i kr år n, r som decimaltal och n den i år. Investeringen är lönsam om det årliga a är större än kapitalkostnaden, och a − kapitalkostnaden är annuitetsöverskottet i kr per år. Ger samma beslut som och används gärna när alternativen har olika .

Enodas sammanfattning

-G + \sum_{t=1}^{n} a_t \cdot (1 + r_i)^{-t} + R \cdot (1 + r_i)^{-n} = 0

Vad gör formeln?: är den som gör investeringens exakt lika med noll.
När får den användas?: rᵢ är , G , aₜ år t, R år n och n den . är den ränta som gör = 0. Investeringen är lönsam om rᵢ är högre än . Med lika stora överskott och utan gäller (rᵢ, n) = G/a.

Enodas sammanfattning

med linjär interpolation

r_i \approx r_1 + \dfrac{\text{NNV}_1}{\text{NNV}_1 - \text{NNV}_2} \cdot (r_2 - r_1)

Vad gör formeln?: uppskattas genom att dra en rät linje mellan två räntor där har olika tecken.
När får den användas?: r₁ och r₂ är två närliggande räntor ur , r₁ < r₂, och NNV₁ > 0 och NNV₂ < 0 är nettonuvärdena vid dem. Räntorna kan sättas in i procent. Interpolationen antar att är linjärt mellan räntorna, vilket ger en liten avvikelse som är försumbar när räntorna ligger en procentenhet isär.

Enodas sammanfattning

\text{Paybacktid} = \dfrac{G}{a}

Vad gör formeln?: är den tid det tar för att betala tillbaka .
När får den användas?: G är i kr och a det årliga i kr per år, och svaret blir i år. Gäller för lika stora överskott; annars summeras överskotten år för år tills summan når G. Metoden bortser från och från överskotten efter .

Enodas sammanfattning

Årsredovisningen och eget kapital →

\text{Nuvärdekvot} = \dfrac{\text{NNV}}{G}

Vad gör formeln?: visar hur väl en investering utnyttjar det satsade kapitalet.
När får den användas?: är investeringens vid och G , båda i kr. Kvoten saknar enhet och anger per satsad krona. Används för att rangordna lönsamma alternativ när kapitalet inte räcker till alla.

Enodas sammanfattning

Redovisning och finansiering

Balansekvationen

Bokföring och moms →

\text{Tillgångar} = \text{Eget kapital} + \text{Skulder}

Vad gör formeln?: Tillgångarna är alltid lika stora som och skulder tillsammans, eftersom båda sidorna beskriver samma kapital.
När får den användas?: Gäller i varje ögonblick för hela , med alla belopp i kr. Tillgångarna är det företaget äger och har fordringar på. är ägarnas del och skulderna det som är lånat eller obetalt, och tillsammans visar de hur tillgångarna är finansierade. och avsättningar står också på högersidan. Med årets resultat utskrivet blir ekvationen Tillgångar + = vid årets början + Skulder + .

Enodas sammanfattning

på nettobelopp

Bokföring och moms →

\text{Moms} = \text{momssats} \cdot \text{nettobelopp}

Vad gör formeln?: är momssatsen gånger beloppet utan , och bruttobeloppet är nettobeloppet plus .
När får den användas?: Nettobeloppet är priset utan i kr. Momssatsen skrivs som decimaltal: 0,25 för normalsatsen 25 %, annars 0,12 eller 0,06. Bruttobeloppet, det kunden betalar, är nettobelopp · (1 + momssats). Ur ett bruttobelopp fås som bruttobelopp · momssats/(1 + momssats), vid 25 % en femtedel av bruttobeloppet.

Enodas sammanfattning

Momsskuld

Bokföring och moms →

\text{Momsskuld} = \text{utgående moms} - \text{ingående moms}

Vad gör formeln?: Vid momsredovisningen betalar företaget minus till staten.
När får den användas?: är summan av på periodens försäljning och en skuld till staten. är summan av på periodens inköp och en fordran på staten. Båda i kr för samma redovisningsperiod. Är skillnaden negativ får företaget tillbaka beloppet. Momsskulden är en och påverkar inte resultatet.

Enodas sammanfattning

Eget kapitalets förändring

E_{\text{UB}} = E_{\text{IB}} + \text{årets resultat} + \text{nyemission} - \text{utdelning}

Vad gör formeln?: ökar med årets vinst och med och minskar med förluster och utdelningar.
När får den användas?: E_IB är vid årets början och E_UB vid årets slut, i kr. Årets resultat är negativt vid en förlust. är värdet av det som betalas för de nya aktierna, pengar eller vid en egendom. Utdelning är det som delas ut till ägarna under året och får bara tas ur det . ingår inte i .

Enodas sammanfattning

från löpande verksamhet

Årsredovisningen och eget kapital →

\begin{aligned} \text{Kassaflöde från löpande verksamhet} = {} & \text{resultat efter finansiella poster} + \text{avskrivningar} \\ & - \text{betald skatt} - \text{ökning av rörelsekapitalet} \end{aligned}

Vad gör formeln?: från den löpande verksamheten är resultatet med tillagda, minus betald skatt och det kapital som bundits i rörelsen.
När får den användas?: Indirekt metod enligt FARs uppställning, med alla belopp i kr för samma år. plus är detsamma som före plus finansiella minus finansiella . läggs tillbaka eftersom de är utan . Ökningen av är ökningen av varulager och minus ökningen av och andra rörelseskulder. En minskning av ger ett tillskott.

Enodas sammanfattning

\text{Planenlig avskrivning} = \dfrac{\text{anskaffningsvärde} - \text{restvärde}}{\text{nyttjandeperiod}}

Vad gör formeln?: Den fördelar minus lika över nyttjandeperiodens år.
När får den användas?: Linjär per år, i kr. är vad tillgången kostade, inklusive frakt och installation men utan avdragsgill . är det väntade försäljningsvärdet efter och ofta noll i kursen. är den i år. Kursen skriver av ett helt år även under anskaffningsåret. Mark skrivs inte av.

Enodas sammanfattning

enligt plan

\text{Bokfört värde enligt plan} = \text{anskaffningsvärde} - \text{ackumulerade avskrivningar enligt plan}

Vad gör formeln?: Det enligt plan är minus alla hittills.
När får den användas?: Gäller vid en tidpunkt, oftast årets slut, i kr. De enligt plan är summan av alla sedan tillgångarna köptes, inklusive årets. Det är det värde tillgångarna står till i . De enligt plan är dragna från tillgången och är ingen .

Enodas sammanfattning

()

\text{Lägsta värde} = 0{,}7 \cdot (\text{ingående skattemässigt värde} + \text{årets anskaffningar} - \text{årets försäljningar})

Vad gör formeln?: Enligt får maskiner och inventarier skrivas ned till 70 procent av avskrivningsunderlaget, alltså med högst 30 procent per år.
När får den användas?: Gäller maskiner och inventarier som en grupp, inte byggnader och mark. Det ingående är förra årets utgående värde efter , eller det enligt plan om företaget bara har gjort . Årets anskaffningar räknas med fullt belopp, och årets försäljningar är ersättningen för det som sålts. Alla belopp i kr. Det första året är underlaget lika med årets anskaffningar.

Enodas sammanfattning

()

\text{Lägsta värde} = 0{,}8 \cdot A_0 + 0{,}6 \cdot A_{-1} + 0{,}4 \cdot A_{-2} + 0{,}2 \cdot A_{-3}

Vad gör formeln?: Enligt får varje års inköp skrivas ned med 20 procent per år, så att inköp äldre än tre år inte bidrar till det lägsta värdet.
När får den användas?: A₀ är för maskiner och inventarier köpta i år, A₋₁ i fjol, A₋₂ för två år sedan och A₋₃ för tre år sedan, i kr och för det som finns kvar. Äldre inköp räknas med noll. Regeln motsvarar en linjär med 20 procent per år och helt år under anskaffningsåret. Gäller inte byggnader och mark.

Enodas sammanfattning

\text{Räkenskapsenlig avskrivning} = \text{avskrivningsunderlag} - \text{valt lägsta värde}

Vad gör formeln?: Den är hur mycket värdet sänks från avskrivningsunderlaget till det värde som väljs inom skattereglerna.
När får den användas?: Avskrivningsunderlaget är ingående + årets anskaffningar − årets försäljningar, i kr. Det valda värdet får inte vara lägre än det lägre av och värden, och för att skriva av så mycket som möjligt väljs just det. Gäller maskiner och inventarier. måste också göras i bokföringen för att få dras av.

Enodas sammanfattning

Årets

\text{Årets överavskrivning} = \text{räkenskapsenlig avskrivning} - \text{planenlig avskrivning}

Vad gör formeln?: Årets är den del av den som går utöver planen.
När får den användas?: Båda gäller samma år och samma grupp av maskiner och inventarier, i kr. bokförs som en bokslutsdisposition och ökar de . Är skillnaden negativ, när planen skriver av mer än skattereglerna, återförs en del av tidigare .

Enodas sammanfattning

\text{Ackumulerade överavskrivningar} = \text{bokfört värde enligt plan} - \text{skattemässigt värde}

Vad gör formeln?: De visar hur mycket mer som har skrivits av enligt skattereglerna än enligt planen sedan tillgångarna köptes.
När får den användas?: Båda värdena vid samma tidpunkt, oftast årets slut, i kr. Det är det värde som valts efter årets räkenskapsenliga . Samma belopp fås som − enligt plan − , eller som summan av alla års . Redovisas som på balansräkningens finansieringssida.

Enodas sammanfattning

Dagar material

\text{Dagar material} = (t_R - t_L) + t_P + t_F + t_K

Vad gör formeln?: Antalet dagar som pengarna för materialet är bundna, från att leverantören får betalt tills kunden betalar.
När får den användas?: t_R är råvarulagringstiden, t_L , t_P produktionstiden, t_F tiden i färdigvarulagret och t_K , alla i dagar. Gäller när materialet tillsätts när produktionen startar och därför är bundet hela produktionstiden. Parentesen får vara negativ när är längre än lagringstiden.

Enodas sammanfattning

Dagar arbete

\text{Dagar arbete} = \dfrac{t_P}{2} + t_F + t_K

Vad gör formeln?: Antalet dagar som pengarna för lönen är bundna, från att lönen betalas tills kunden betalar.
När får den användas?: t_P är produktionstiden, t_F tiden i färdigvarulagret och t_K , alla i dagar. Gäller när lönen uppstår löpande och jämnt under produktionen, så att den i genomsnitt är bunden halva produktionstiden. Lönen betalas utan kredit, så dras inte av.

Enodas sammanfattning

med

\text{Kapitalbindning} = \text{dagar} \cdot \text{kostnad/st} \cdot \text{volym/dag}

Vad gör formeln?: Det kapital som binds i en post är antalet dagar pengarna är bundna gånger per styck gånger den dagliga volymen.
När får den användas?: Dagar är dagar material eller dagar arbete, /st per styck för samma post (material eller lön) i kr och volym/dag produktionsvolymen i st per dag. Räknas för material och lön var för sig och summeras till i kr. och andra utan ingår inte.

Enodas sammanfattning

med

\begin{aligned} \text{Rörelsekapital} &= \text{råvarulager} + \text{produkter i arbete} + \text{färdigvarulager} \\ &\quad + \text{kundfordringar} - \text{leverantörsskulder} \end{aligned}

Vad gör formeln?: är summan av det kapital som ligger bundet i lager och minus det som leverantörerna finansierar.
När får den användas?: Råvarulager = t_R · material/st · volym/dag. Produkter i arbete = t_P · material/st · volym/dag + (t_P/2) · lön/st · volym/dag. Färdigvarulager = t_F · (material/st + lön/st) · volym/dag och = t_K · (material/st + lön/st) · volym/dag. = t_L · material/st · volym/dag. Tiderna i dagar och beloppen i kr, med samma antaganden som .

Enodas sammanfattning

\text{Kapitalbehov} = \text{anläggningskapital} + \text{rörelsekapital} + \text{säkerhetskapital}

Vad gör formeln?: Det för en ny verksamhet är summan av , och .
När får den användas?: är för maskiner, utrustning och lokaler, utan avdrag för . räknas med eller . är en buffert som anges i förutsättningarna. Alla belopp i kr.

Enodas sammanfattning

På formelbladet

\text{Rörelsekapital} = \text{omsättningstillgångar} - \text{kortfristiga skulder}

Vad gör formeln?: är minus de .
När får den användas?: och i kr enligt . Visar det kapital som är bundet i den löpande verksamheten och inte finansieras av . I en för en ny verksamhet räknas samma kapital i stället med eller .

Enodas sammanfattning

Genomsnittlig till kunderna

På formelbladet

\text{Kredittid till kunderna} = \dfrac{\text{genomsnittliga kundfordringar} \cdot 365}{\text{försäljning per år}}

Vad gör formeln?: till kunderna är hur många dagar det i genomsnitt dröjer innan kunderna betalar.
När får den användas?: Genomsnittliga i kr, helst medelvärdet av årets ingående och utgående balans, och årets försäljning i kr. Ger antalet dagar som kunderna i genomsnitt dröjer med att betala. Formelbladet skriver också täljaren som genomsnittlig kredit till kunderna.

Enodas sammanfattning

Genomsnittlig från leverantörerna

På formelbladet

\text{Kredittid från leverantörerna} = \dfrac{\text{genomsnittliga leverantörsskulder} \cdot 365}{\text{inköpskostnader per år}}

Vad gör formeln?: från leverantörerna är hur många dagar företaget i genomsnitt väntar innan det betalar sina inköp.
När får den användas?: Genomsnittliga i kr, helst medelvärdet av årets ingående och utgående balans, och årets inköpskostnader i kr. Ger antalet dagar som företaget i genomsnitt dröjer med att betala sina leverantörer. Formelbladet skriver också täljaren som genomsnittlig kredit från leverantörerna.

Enodas sammanfattning

På formelbladet

\begin{aligned} \text{Lageromsättningshastighet} &= \dfrac{365}{\text{genomsnittlig lagringstid}} \\ &= \dfrac{\text{varuinköp}}{\text{genomsnittligt lager}} \end{aligned}

Vad gör formeln?: anger hur många gånger per år lagret omsätts.
När får den användas?: Genomsnittlig lagringstid i dagar, varuinköp per år i kr och genomsnittligt lager i kr värderat till . Anges i gånger per år. Den genomsnittliga lagringstiden är 365 delat med .

Enodas sammanfattning

På formelbladet

R_T = \dfrac{\text{rörelseresultat efter avskrivningar} + \text{finansiella intäkter}}{\text{totalt kapital}}

Vad gör formeln?: är det resultat hela kapitalet har gett före räntekostnaderna, delat med det .
När får den användas?: efter och de finansiella är årets belopp i kr. är i kr och räknas om möjligt som genomsnittet av årets ingående och utgående balans, ; finns bara en används den. Täljaren är densamma som plus finansiella . Räknas före skatt när inget annat sägs.

Enodas sammanfattning

På formelbladet

R_{\text{SYSS}} = \dfrac{\text{rörelseresultat efter avskrivningar} + \text{finansiella intäkter}}{\text{sysselsatt kapital}}

Vad gör formeln?: mäter avkastningen på det kapital som ägare och långivare har ställt till förfogande.
När får den användas?: Täljaren är densamma som i , i kr. är det minus de icke räntebärande skulderna, till exempel och förskott från kunder, i kr. Anges i procent och räknas före skatt.

Enodas sammanfattning

\text{Sysselsatt kapital} = \text{totalt kapital} - \text{icke räntebärande skulder}

Vad gör formeln?: Det är det kapital som ägare och långivare har satt in och kräver avkastning på.
När får den användas?: är i kr. Icke räntebärande skulder är skulder som inte kostar ränta, till exempel , förskott från kunder och andra rörelseskulder, i kr. Det som blir kvar är det kapital som kostar ränta eller ska ge ägarna avkastning.

Enodas sammanfattning

På formelbladet

\text{Bruttomarginal} = \dfrac{\text{nettoomsättning} - \text{kostnad för sålda varor}}{\text{nettoomsättning}}

Vad gör formeln?: är den del av försäljningen som blir kvar när varornas egen är betald.
När får den användas?: och för sålda varor är årets belopp i kr ur en funktionsindelad , där för sålda varor står för sig. Anges i procent. Försäljnings- och administrationskostnaderna och de finansiella posterna är inte avdragna.

Enodas sammanfattning

På formelbladet

\text{Rörelsemarginal} = \dfrac{\text{rörelseresultat efter avskrivningar}}{\text{nettoomsättning}}

Vad gör formeln?: är den del av som blir .
När får den användas?: efter och är årets belopp i kr. Anges i procent. Varken finansiella eller finansiella är med, så måttet visar lönsamheten i själva rörelsen.

Enodas sammanfattning

På formelbladet

\text{VM} = \dfrac{\text{rörelseresultat efter avskrivningar} + \text{finansiella intäkter}}{\text{nettoomsättning}}

Vad gör formeln?: är den del av omsättningen som blir resultat före finansiella .
När får den användas?: Täljaren är samma som i , efter plus de finansiella i kr, och nämnaren årets i kr. Anges i procent. Räntekostnaderna är inte avdragna i täljaren.

Enodas sammanfattning

På formelbladet

\text{KOH} = \dfrac{\text{försäljning per år}}{\text{totalt kapital vid årets slut}}

Vad gör formeln?: anger hur många gånger per år det omsätts.
När får den användas?: Försäljningen är årets i kr och nämnaren det vid årets slut i kr, som på formelbladet. Anges som antal gånger per år. Räknas på det , inte på det egna. Används genomsnittligt kapital i måste samma kapital användas här för att -sambandet ska gå jämnt ut.

Enodas sammanfattning

-sambandet

R_T = \text{VM} \cdot \text{KOH}

Vad gör formeln?: är gånger .
När får den användas?: är och . Gäller exakt när har samma täljare som R_T, plus finansiella , och samma totala kapital T, eftersom omsättningen då tar ut sig.

Enodas sammanfattning

På formelbladet

R_E = \dfrac{\text{resultat efter finansiella intäkter och kostnader}}{\text{justerat eget kapital}}

Vad gör formeln?: är ägarnas avkastning, delat med det .
När får den användas?: Täljaren är , även kallat , i kr före skatt. är plus · (1 − skattesats), i kr, och räknas om möjligt som genomsnittet av årets ingående och utgående balans. Utan är det lika med det . Efter skatt multipliceras täljaren med (1 − skattesats).

Enodas sammanfattning

På formelbladet

R_S = \dfrac{\text{finansiella kostnader}}{S}

Vad gör formeln?: Den är vad varje krona skuld i genomsnitt kostar i ränta per år.
När får den användas?: Finansiella är årets räntekostnader i kr och S skulderna i kr, enligt årets eller som genomsnitt av ingående och utgående balans. Har företaget räknas den i dem till S, så att samma S står här som i . Anges i procent och kallas också R_L. Räknas på skulderna, inte på det .

Enodas sammanfattning

På formelbladet

\dfrac{S}{E} = \dfrac{\text{skulder} + \text{obeskattade reserver} \cdot \text{skattesats}}{\text{justerat eget kapital}}

Vad gör formeln?: anger hur många kronor skulder företaget har per krona .
När får den användas?: S är skulderna plus den i de , · skattesats, och E det , båda i kr. Utan är det skulderna delat med det . Anges som ett tal eller i procent, där 1,5 betyder 150 %. Kallas också . Kvoten är skulder delat med , inte tvärtom och inte skulder delat med .

Enodas sammanfattning

På formelbladet

R_E = R_T + (R_T - R_S) \cdot \dfrac{S}{E}

Vad gör formeln?: är plus gånger .
När får den användas?: R_T är , R_S den , S skulderna och E det . Gäller exakt före skatt när R_T, R_S och R_E räknas på samma och och T = E + S, alltså när den i räknas till S. Skillnaden R_T − R_S kallas .

Enodas sammanfattning

\text{Justerat eget kapital} = \text{eget kapital} + \text{obeskattade reserver} \cdot (1 - \text{skattesats})

Vad gör formeln?: Det är det plus de efter avdrag för den .
När får den användas?: och i kr enligt och skattesatsen som decimaltal, i dag 0,206 för aktiebolag. Den , · skattesats, räknas i stället till skulderna. Utan är det lika med det .

Enodas sammanfattning

På formelbladet

\text{Soliditet 1} = \dfrac{\text{justerat eget kapital}}{\text{totalt kapital}}

Vad gör formeln?: är den andel av det som är och mäter den långsiktiga finansiella styrkan.
När får den användas?: är plus · (1 − skattesats), och är , båda i kr. Anges i procent. Det är som avses när bara nämns. Hög betyder låg , eftersom = (1 − )/.

Enodas sammanfattning

På formelbladet

\text{Soliditet 2} = \dfrac{\text{riskbärande eget kapital}}{\text{totalt kapital}}

Vad gör formeln?: räknar också den i de som .
När får den användas?: är plus hela de , och är , båda i kr. Anges i procent. Blir lika med när företaget saknar och annars högre.

Enodas sammanfattning

På formelbladet

\begin{aligned} \text{Kassalikviditet} &= \dfrac{\text{omsättningstillgångar} - \text{lager och förskott}}{\text{kortfristiga skulder}} \\ \text{lager och förskott} &= \text{förråd och varulager} + \text{varor under tillverkning} \\ &\quad + \text{förskott till leverantörer} \end{aligned}

Vad gör formeln?: visar om de mest likvida räcker till att betala de .
När får den användas?: och i kr enligt . Lager och förskott är förråd och varulager, varor under tillverkning och förskott till leverantörer, som formelbladet drar av var för sig. Anges i procent. En vanlig tumregel är att bör vara minst 100 %.

Enodas sammanfattning

På formelbladet

\text{Balanslikviditet} = \dfrac{\text{omsättningstillgångar}}{\text{kortfristiga skulder}}

Vad gör formeln?: jämför alla med de .
När får den användas?: , inklusive varulager, och i kr enligt . Anges i procent. Blir lika med bara om företaget saknar lager och förskott till leverantörer.

Enodas sammanfattning

i procent av omsättningen