Räntabilitet och DuPont-schemat

Räntabilitet (return) mäter hur stort resultat ett företag skapar i förhållande till det kapital som används. Räntabiliteten på totalt kapital $R_T$ jämför det resultat som hela kapitalet har gett med det totala kapitalet $T$, balansomslutningen, som är summan av eget kapital, obeskattade reserver och skulder. Formelbladet skriver den som

$$\begin{aligned} R_T &= \dfrac{\text{rörelseresultat efter avskrivningar} + \text{finansiella intäkter}}{T} \\[10pt] &= \dfrac{\text{resultat efter finansiella poster} + \text{finansiella kostnader}}{T} \end{aligned}$$

Täljaren är rörelseresultatet efter avskrivningar plus de finansiella intäkterna, alltså resultatet innan någon av kapitalgivarna har fått betalt. Samma belopp fås ur resultatet efter finansiella poster genom att lägga tillbaka de finansiella kostnaderna. Räntekostnaderna dras inte av, eftersom de är långivarnas ersättning för deras del av kapitalet. Därför går det att jämföra $R_T$ mellan företag som är finansierade på olika sätt.

Räntabiliteten på sysselsatt kapital har samma täljare men delar med det sysselsatta kapitalet, det totala kapitalet minus de skulder som inte kostar ränta, till exempel leverantörsskulder och förskott från kunder:

$$R_{\text{SYSS}} = \dfrac{\text{rörelseresultat efter avskrivningar} + \text{finansiella intäkter}}{\text{sysselsatt kapital}}$$

Den mäter avkastningen på det kapital som ägare och långivare har ställt till förfogande och vill ha ersättning för.

Resultatet tjänas in under hela året. Formelbladet räknar därför kapitalet om möjligt som genomsnittet av årets ingående och utgående balans, genomsnittligt totalt kapital. Finns bara en balansräkning används den, och jämförs två år där det första saknar ingående balans räknas båda åren på utgående balanser, så att de blir jämförbara. Kursen räknar före skatt när inget annat sägs.

Räntabiliteten på totalt kapital kan delas i två nyckeltal. Vinstmarginalen visar hur stor del av omsättningen som blir resultat före finansiella kostnader, och kapitalomsättningshastigheten hur många gånger per år det totala kapitalet omsätts:

$$\text{VM} = \dfrac{\text{rörelseresultat efter avskrivningar} + \text{finansiella intäkter}}{\text{nettoomsättning}}, \qquad \text{KOH} = \dfrac{\text{nettoomsättning}}{T}$$

Omsättningen tar ut sig i produkten, så sambandet $R_T = \text{VM} \cdot \text{KOH}$ gäller alltid när vinstmarginalen har samma täljare som $R_T$ och kapitalomsättningshastigheten samma kapital. Formelbladet räknar kapitalomsättningshastigheten på det totala kapitalet vid årets slut, så räknas $R_T$ på genomsnittligt kapital ska samma genomsnitt användas här.

DuPont-schemat (DuPont model) ritar uppdelningen som ett träd. På resultatsidan ger nettoomsättningen minus rörelsens kostnader och avskrivningar plus de finansiella intäkterna täljaren, och den delad med omsättningen ger vinstmarginalen. På kapitalsidan ger anläggningstillgångar plus omsättningstillgångar det totala kapitalet, som tillsammans med omsättningen ger kapitalomsättningshastigheten. Trädet visar vilka poster som driver räntabiliteten. Den förbättras antingen genom högre marginal, till exempel högre pris eller lägre kostnader, eller genom snabbare kapitalomsättning, till exempel mindre lager, kortare kundkrediter eller färre outnyttjade maskiner.

Formelbladet har tre marginaler. Alla delar ett resultat med nettoomsättningen, men de tar med olika många kostnader:

$$\begin{aligned} \text{Bruttomarginal} &= \dfrac{\text{nettoomsättning} - \text{kostnad för sålda varor}}{\text{nettoomsättning}} \\[10pt] \text{Rörelsemarginal} &= \dfrac{\text{rörelseresultat efter avskrivningar}}{\text{nettoomsättning}} \\[10pt] \text{Vinstmarginal} &= \dfrac{\text{rörelseresultat efter avskrivningar} + \text{finansiella intäkter}}{\text{nettoomsättning}} \end{aligned}$$

Bruttomarginalen visar hur mycket som blir kvar av försäljningen när varornas egen kostnad är betald. Den kräver en funktionsindelad resultaträkning, där kostnad för sålda varor står för sig och försäljnings- och administrationskostnaderna redovisas separat. Ett företag som säljer för 10 000 tkr med en kostnad för sålda varor på 6 500 tkr har bruttomarginalen $(10\,000 - 6\,500)/10\,000 = 35{,}0\,\%$.

Rörelsemarginalen drar också av försäljnings- och administrationskostnaderna och avskrivningarna och mäter alltså lönsamheten i själva rörelsen. Vinstmarginalen lägger till de finansiella intäkterna och har därmed samma täljare som $R_T$. Det är vinstmarginalen som ingår i DuPont-schemat. Med rörelsemarginalen i stället går $R_T = \text{VM} \cdot \text{KOH}$ inte jämnt ut så fort företaget har finansiella intäkter.

Ägarna får det som blir kvar när långivarna har fått sina räntor. Formelbladet skriver räntabiliteten på eget kapital före skatt som

$$R_E = \dfrac{\text{resultat efter finansiella intäkter och kostnader}}{\text{justerat eget kapital}}$$

Täljaren, resultatet efter finansiella intäkter och kostnader, kallas oftare resultat efter finansiella poster. Det är resultatet efter räntekostnaderna men före bokslutsdispositioner och skatt. Nämnaren är det justerade egna kapitalet: det egna kapitalet plus den del av de obeskattade reserverna som blir kvar när den latenta skatten i dem är dragen. Resten ska en dag betalas i skatt och räknas därför som en skuld:

$$\text{Justerat eget kapital} = \text{eget kapital} + \text{obeskattade reserver} \cdot (1 - \text{skattesats})$$

I hävstångsformeln skrivs det justerade egna kapitalet $E$. Saknar balansräkningen obeskattade reserver är det lika med det egna kapitalet. Som för det totala kapitalet används om möjligt ett genomsnitt av årets ingående och utgående balans, och efter skatt multipliceras täljaren med $(1 - \text{skattesats})$. Om $R_E$ blir högre eller lägre än $R_T$ beror på hur stor del av kapitalet som är lånat och vad lånen kostar, vilket hävstångsformeln beskriver.

En fabrik som tillverkar köksluckor har följande resultaträkning och balansräkning för året, i tkr:

$$\begin{array}{l r} \text{Nettoomsättning} & 24\,000 \\ \text{Rörelsens kostnader} & -20\,400 \\ \text{Avskrivningar enligt plan} & -1\,100 \\ \text{Finansiella intäkter} & 140 \\ \text{Finansiella kostnader} & -560 \\ \text{Resultat efter finansiella poster} & 2\,080 \\ \hline \text{Anläggningstillgångar} & 10\,700 \\ \text{Omsättningstillgångar} & 8\,500 \\ \text{Eget kapital} & 8\,000 \\ \text{Skulder} & 11\,200 \end{array}$$

Rörelseresultatet är $24\,000 - 20\,400 - 1\,100 = 2\,500\ \text{tkr}$, och med de finansiella intäkterna blir täljaren $2\,500 + 140 = 2\,640\ \text{tkr}$. Det totala kapitalet är $T = 10\,700 + 8\,500 = 19\,200\ \text{tkr}$. Då blir

$$\begin{aligned} \text{VM} &= \dfrac{2\,640}{24\,000} = 0{,}110 = 11{,}0\,\% \\ \text{KOH} &= \dfrac{24\,000}{19\,200} = 1{,}25 \\ R_T &= 0{,}110 \cdot 1{,}25 = 0{,}1375 \approx 13{,}8\,\% \end{aligned}$$

Direkt räknat är $R_T = 2\,640/19\,200 = 0{,}1375$, så uppdelningen stämmer. Rörelsemarginalen är $2\,500/24\,000 \approx 10{,}4\,\%$, drygt en halv procentenhet lägre än vinstmarginalen eftersom de finansiella intäkterna inte är med. Fabriken har inga obeskattade reserver, så det justerade egna kapitalet är lika med det egna, och räntabiliteten på eget kapital före skatt är $R_E = 2\,080/8\,000 = 26{,}0\,\%$. Den är högre än $R_T$ eftersom en stor del av kapitalet är lånat till en ränta som är lägre än den avkastning kapitalet ger.

En livsmedelsgrossist och en verkstad som bygger specialmaskiner har båda ett totalt kapital på 40 mkr och ett resultat före finansiella kostnader på 4 mkr. Grossisten omsätter 160 mkr och verkstaden 32 mkr:

$$\begin{array}{l c c c} & \text{VM} & \text{KOH} & R_T \\ \text{Grossisten} & 4/160 = 2{,}5\,\% & 160/40 = 4{,}0 & 10{,}0\,\% \\ \text{Verkstaden} & 4/32 = 12{,}5\,\% & 32/40 = 0{,}8 & 10{,}0\,\% \end{array}$$

Båda når 10 procent, men på olika sätt. Grossisten har låg marginal och snabb kapitalomsättning, eftersom varorna stannar kort tid i lagret. Verkstaden har hög marginal men binder mycket kapital i maskiner och pågående arbeten. För grossisten skulle en prissänkning med en procent ta $0{,}01 \cdot 160 = 1{,}6\ \text{mkr}$ av resultatet på 4 mkr, så marginalen är det känsliga talet. Verkstaden har i stället mest att vinna på att binda mindre kapital.

Köksluckefabriken ovan minskar sitt lager av färdiga luckor med 1 600 tkr och använder pengarna till att amortera på ett lån. Omsättningen och resultatet före finansiella kostnader antas oförändrade. Det totala kapitalet blir $T = 19\,200 - 1\,600 = 17\,600\ \text{tkr}$, och

$$\begin{aligned} \text{KOH} &= \dfrac{24\,000}{17\,600} \approx 1{,}3636 \\ R_T &= 0{,}110 \cdot 1{,}3636 \approx 0{,}150 = 15{,}0\,\% \end{aligned}$$

Räntabiliteten stiger från 13,8 till 15,0 procent utan att marginalen ändras. Samma förbättring hade krävt att vinstmarginalen steg till $\text{VM} = 0{,}150/1{,}25 = 12{,}0\,\%$ med oförändrat kapital. Att räntekostnaderna minskar när lånet amorteras påverkar inte $R_T$, som mäts före finansiella kostnader, men det höjer resultatet efter finansiella poster och därmed $R_E$.

Vinstmarginalen ska ha samma täljare som $R_T$, rörelseresultatet plus de finansiella intäkterna. Två fel är vanliga. Det ena är att använda bara rörelseresultatet och glömma de finansiella intäkterna, vilket ger rörelsemarginalen, det andra att använda resultatet efter finansiella poster, där räntekostnaderna redan är avdragna. Båda ger för låg marginal, och då stämmer inte $R_T = \text{VM} \cdot \text{KOH}$ med den direkt beräknade räntabiliteten.

Kapitalomsättningshastigheten räknas på det totala kapitalet, inte på det egna kapitalet. Eget kapital hör hemma i nämnaren för $R_E$, och då med resultatet efter finansiella poster i täljaren. Blanda inte ihop de två paren av täljare och nämnare. Har balansräkningen obeskattade reserver ska $R_E$ räknas på det justerade egna kapitalet, inte på det bokförda egna kapitalet, och den latenta skatten räknas till skulderna.

Behåll minst fyra decimaler i mellanleden och avrunda först i svaret. En vinstmarginal avrundad till en decimal gånger en omsättningshastighet avrundad till två decimaler kan ge en räntabilitet som skiljer en tiondels procentenhet eller mer från den direkt beräknade. Räkna därför också $R_T = (\text{rörelseresultat efter avskrivningar} + \text{finansiella intäkter})/T$ som kontroll. Jämför bara räntabiliteter som är räknade på samma sätt, med utgående eller genomsnittligt kapital och före eller efter skatt.