Årsredovisningen och eget kapital

Ett aktiebolag ska efter varje räkenskapsår upprätta en årsredovisning enligt årsredovisningslagen. Den består av förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och noter, och större företag ska också ha en kassaflödesanalys. Revisionsberättelsen lämnas in och offentliggörs tillsammans med den. Allt redovisar året som har gått. En budgeterad balansräkning är en plan för framtiden och hör till den interna redovisningen.

Resultaträkningen går i steg från försäljningen till årets resultat:

$$\begin{aligned} \text{Rörelseresultat} &= \text{nettoomsättning} - \text{rörelsens kostnader} - \text{avskrivningar} \\ \text{Resultat efter finansiella poster} &= \text{rörelseresultat} + \text{finansiella intäkter} - \text{finansiella kostnader} \\ \text{Årets resultat} &= \text{resultat efter finansiella poster} \pm \text{bokslutsdispositioner} - \text{skatt} \end{aligned}$$

Bokslutsdispositioner är förändringar av de obeskattade reserverna samt lämnade och mottagna koncernbidrag. En koncern består av ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag som det har bestämmande inflytande över, normalt genom mer än hälften av rösterna. Med koncernbidrag kan vinst flyttas mellan bolagen, men bara om moderföretaget äger mer än 90 procent av dotterföretaget.

Anläggningstillgångar ska användas i verksamheten under flera år. De är immateriella, som patent och goodwill, materiella, som byggnader, maskiner, inventarier och tjänstebilar, eller finansiella, som aktier i dotterföretag. Omsättningstillgångar omsätts inom ett år: varulager, kundfordringar, kortfristiga placeringar samt kassa och bank. En maskin står till $\text{anskaffningsvärdet} - \text{ackumulerade avskrivningar enligt plan}$, så avskrivningarna enligt plan är redan dragna från tillgången.

Finansieringssidan står i ordningen eget kapital, obeskattade reserver, avsättningar, långfristiga och kortfristiga skulder. Förskott från kunder är en kortfristig skuld, eftersom företaget ännu inte har levererat.

Obeskattade reserver är periodiseringsfonder och ackumulerade överavskrivningar. De är vinst vars beskattning skjutits upp och innehåller en latent skatt, $0{,}206 \cdot \text{reserven}$ med bolagsskatten 20,6 procent, medan resten i praktiken är ägarnas. De är därför varken eget kapital eller vanliga skulder. En periodiseringsfond ska återföras senast det sjätte året efter avsättningen. Att lösa upp en reserv ger inga pengar, bara ett högre skattepliktigt resultat, eftersom reserven är en post på finansieringssidan och inte en tillgång.

Eget kapital är ägarnas del, det som återstår av tillgångarna när skulder, avsättningar och obeskattade reserver är avräknade. I ett aktiebolag är det bundet eller fritt. Det bundna, främst aktiekapital och reservfond, får inte delas ut och skyddar långivarna. Det fria, balanserad vinst och årets resultat, får delas ut.

Under ett år ändras eget kapital så här:

$$E_{\text{UB}} = E_{\text{IB}} + \text{årets resultat} + \text{nyemission} - \text{utdelning}$$

Årets resultat är negativt vid en förlust, och förlusten minskar då eget kapital. En utdelning minskar både det fria egna kapitalet och kassan. En nyemission tillför eget kapital genom att nya aktier säljs. Vid en apportemission betalas aktierna inte med pengar utan med egendom, till exempel maskiner eller aktierna i ett företag som köps upp, och tillgångarna ökar med egendomens värde.

Ett företag kan gå med vinst och ändå få slut på pengar. Kassaflödesanalysen visar därför årets betalningar i tre delar: den löpande verksamheten, investeringsverksamheten med köp och försäljning av anläggningstillgångar, och finansieringsverksamheten med lån, amorteringar, nyemissioner och utdelningar. Summan är förändringen av likvida medel.

Enligt FARs uppställning utgår den löpande delen från resultatet före avskrivningar plus finansiella intäkter och minus finansiella kostnader, vilket är resultatet efter finansiella poster med avskrivningarna tillagda:

$$\begin{aligned} \text{Kassaflöde från löpande verksamhet} = {} & \text{resultat efter finansiella poster} + \text{avskrivningar} \\ & - \text{betald skatt} - \text{ökning av rörelsekapitalet} \end{aligned}$$

Avskrivningarna läggs tillbaka för att de är kostnader utan utbetalning. Maskinen betalades när den köptes, och den utbetalningen står under investeringsverksamheten. Avskrivningarna varken ökar eller minskar kassaflödet. Ett växande varulager och växande kundfordringar binder pengar, medan växande leverantörsskulder skjuter upp betalningar, och det är det som $\text{ökning av rörelsekapitalet}$ fångar.

Ett bryggeri AB har vid årets början aktiekapital 500 000 kr, reservfond 100 000 kr och balanserad vinst 340 000 kr, alltså $E_{\text{IB}} = 500\,000 + 100\,000 + 340\,000 = 940\,000\ \text{kr}$. På våren delar stämman ut 120 000 kr av den balanserade vinsten. Under sommaren köper bryggeriet en tappningslinje värd 300 000 kr och betalar med nya aktier, en apportemission, så aktiekapitalet ökar med 300 000 kr. Årets resultat blir 210 000 kr. Vid årets slut är

$$E_{\text{UB}} = 940\,000 + 210\,000 + 300\,000 - 120\,000 = 1\,330\,000\ \text{kr}$$

Det bundna egna kapitalet är $800\,000 + 100\,000 = 900\,000\ \text{kr}$ och det fria $340\,000 - 120\,000 + 210\,000 = 430\,000\ \text{kr}$, vilket ger samma summa. Apportemissionen ökade eget kapital och maskinerna lika mycket utan att någon betalning gjordes, medan utdelningen tog 120 000 kr ur kassan.

Hade året i stället gett en förlust på 150 000 kr hade eget kapital blivit $940\,000 - 150\,000 + 300\,000 - 120\,000 = 970\,000\ \text{kr}$. Förlusten minskar eget kapital, och skulderna ändras bara om företaget lånar för att täcka den.

En mekanisk verkstad har ett resultat efter finansiella poster på 420 000 kr och avskrivningar på 180 000 kr, och den har betalat 70 000 kr i skatt. Under året har varulagret ökat med 90 000 kr, kundfordringarna med 60 000 kr och leverantörsskulderna med 25 000 kr. Kassaflödet före förändringar av rörelsekapitalet är

$$420\,000 + 180\,000 - 70\,000 = 530\,000\ \text{kr}$$

Rörelsekapitalet har ökat med $90\,000 + 60\,000 - 25\,000 = 125\,000\ \text{kr}$, pengar som bundits i lager och kundfordringar i stället för att hamna på banken. Kassaflödet från den löpande verksamheten blir

$$530\,000 - 125\,000 = 405\,000\ \text{kr}$$

Hade avskrivningarna varit 240 000 kr med samma betalningar hade resultatet blivit 360 000 kr, men $360\,000 + 240\,000 - 70\,000 = 530\,000\ \text{kr}$, alltså samma kassaflöde. Avskrivningarna flyttar bara belopp mellan resultatet och tillbakaläggningen.

Eget kapital är inte årets resultat plus de obeskattade reserverna, och inte heller anläggningstillgångarna minus skulderna. I ett enkelt aktiebolag är det $\text{aktiekapital} + \text{reservfond} + \text{balanserad vinst} + \text{årets resultat}$, och alla tillgångar räknas när det ställs mot skulderna. En förlust minskar eget kapital, den ökar inte skulderna.

De ackumulerade avskrivningarna enligt plan är ingen obeskattad reserv, eftersom de redan är dragna från tillgången. Bara det som skrivits av utöver plan, de ackumulerade överavskrivningarna, är en reserv. Goodwill är en immateriell anläggningstillgång, förskott från kunder en skuld och kortfristiga placeringar en omsättningstillgång. Att lösa upp reserver ger ingen likviditet, och en periodiseringsfond behöver inte återföras inom ett år.

Avskrivningar är ingen betalning och ger varken mer eller mindre pengar. Kassaflödesanalysen enligt FAR utgår inte från rörelseresultatet före finansiella poster, utan de finansiella intäkterna och kostnaderna räknas med. Koncernbidrag kräver mer än 90 procents ägande, och en budgeterad balansräkning ingår inte i årsredovisningen.