Egenvärden och egenvektorer
Karakteristisk ekvation, egenvärden och .
Översikt
Formler och tentametoder
Karakteristisk ekvation, egenvärden och . Formlerna nedan är redaktionellt sammanställda från kursens modulunderlag och återkommande tentamensmetoder.
Exempel
Genomräknat exempel
För en diagonal matris syns egenvärdena direkt på diagonalen och standardbasvektorerna är egenvektorer.
Fördjupning
Fördjupning och vanliga fallgropar
Egenvärdena är rötterna till men egenvektorerna måste därefter hämtas ur ker(A − λI) och får inte vara nollvektorn. Rötternas antal räknas med algebraisk multiplicitet, medan egenrummets är den geometriska multipliciteten; den senare är aldrig större än den förra, och skillnaden mellan dem avgör senare om matrisen går att diagonalisera. Ett kan mycket väl vara noll — då är matrisen singulär och sammanfaller med nollrummet — men en är per definition skild från nollvektorn. Verifiera ett beräknat egenpar direkt med Av = λv.
Egenriktningar bevaras
En egenvektor avbildas på λv: den skalas, vänds om λ<0 och kollapsar till nollvektorn om λ=0. Vektorer utanför egenriktningarna byter i allmänhet riktning.
För matrisen [[2,1],[1,2]] visas egenriktningarna (1,1) med egenvärde 3 och (1,−1) med egenvärde 1.
Formler i området
Karakteristisk ekvation
- Vad gör formeln?
- Rötterna är matrisens egenvärden, räknade med algebraisk multiplicitet.
- När får den användas?
- A är en kvadratisk matris.
- Vad gör formeln?
- Alla egenvektorer till λ tillsammans med nollvektorn bildar ett .
- När får den användas?
- λ är ett och måste vara skild från noll.
Hänger ihop med
Förkunskap
Används ofta tillsammans med
Kan du använda egenvärden och egenvektorer?
Lös en riktig tentauppgift från SF1624 med ledtrådar och lösningsförslag. Inget konto behövs.