Hoppa till huvudinnehållet

Formelsamling för Tillämpad termodynamik

66 formler ur MJ1112, i kursens egen ordning. En formel utan sitt villkor är en gissning — därför står det utskrivet vad var och en kräver för att gälla.

Ideala gaser och första huvudsatsen

pV=mRMMT,pv=RT,R=RMMpV=m\frac{R_M}{M}T,\qquad pv=RT,\quad R=\frac{R_M}{M}
Vad gör formeln?
Binder samman tryck, volym, massa och temperatur för en .
När får den användas?
Gäller för , alltså långt från . Temperaturen ska vara absolut. Den universella är R_M = 8314,5 J per kmol och kelvin. FS ekv. 3.1.

Enodas sammanfattning

E˙=m˙ε,Q˙=m˙q\dot E=\dot m\,\varepsilon,\qquad \dot Q=\dot m\,q
Vad gör formeln?
Omvandlar en specifik energi per kilogram till en effekt.
När får den användas?
Gäller för stationär strömning, där massflödet är konstant genom kontrollvolymen. Den specifika storheten är per kilogram medium. FS ekv. 1.5.

Enodas sammanfattning

E=mε,Q=mqE=m\,\varepsilon,\qquad Q=m\,q
Vad gör formeln?
Omvandlar en specifik energi till en total energimängd.
När får den användas?
Gäller för ett med bestämd massa. Storheter utan index är extensiva och de med små bokstäver specifika. FS ekv. 1.4.

Enodas sammanfattning

Första huvudsatsen för

Ideala gaser och första huvudsatsen
q=u2u1+εyr,Q=U2U1+Eyrq=u_2-u_1+\varepsilon_{yr},\qquad Q=U_2-U_1+E_{yr}
Vad gör formeln?
Tillfört värme går till och .
När får den användas?
Gäller för ett , alltså utan massflöde över gränsen. De två formerna är samma lag skriven specifikt respektive totalt. FS ekv. 2.5 och 2.7.

Enodas sammanfattning

Energiekvationen för

Ideala gaser och första huvudsatsen
q=εt+(h2h1)+12(w22w12)+g(z2z1)q=\varepsilon_t+(h_2-h_1)+\tfrac{1}{2}(w_2^{2}-w_1^{2})+g(z_2-z_1)
Vad gör formeln?
Energibalansen för ett genomströmmat system, med .
När får den användas?
Gäller för stationär strömning genom en . I de flesta uppgifter är ändringarna i rörelse- och lägesenergi försumbara. FS ekv. 2.11.

Enodas sammanfattning

εyr=v1v2pdv,Eyr=V1V2pdV\varepsilon_{yr}=\int_{v_1}^{v_2} p\,dv,\qquad E_{yr}=\int_{V_1}^{V_2} p\,dV
Vad gör formeln?
Arbetet ett utför när dess volym ändras.
När får den användas?
Gäller för en i ett . Sambandet mellan tryck och volym under processen måste vara känt för att integralen ska gå att beräkna. FS ekv. 2.1.

Enodas sammanfattning

,

Ideala gaser och första huvudsatsen
εt=p1p2vdp+12(w12w22)+g(z1z2)\varepsilon_t=-\int_{p_1}^{p_2} v\,dp+\tfrac{1}{2}(w_1^{2}-w_2^{2})+g(z_1-z_2)
Vad gör formeln?
Det uttryckt som en tryckintegral.
När får den användas?
Gäller för en i ett . Minustecknet framför integralen gör att en tryckhöjning kräver tillfört arbete. FS ekv. 2.13.

Enodas sammanfattning

i en gasblandning

Ideala gaser och första huvudsatsen
ξi=mijmj\xi_i=\frac{m_i}{\sum_j m_j}
Vad gör formeln?
Komponentens andel av blandningens totala massa.
När får den användas?
Summan av alla massandelar är ett. Andelen är dimensionslös och anges ofta i procent. FS ekv. 3.3.

Enodas sammanfattning

ψi=pip,Vi=ψiV\psi_i=\frac{p_i}{p},\qquad V_i=\psi_i V
Vad gör formeln?
är både tryckandel och för ideala gaser.
När får den användas?
Gäller för en blandning av ideala gaser. sammanfaller med volymandelen, vilket är en följd av att alla komponenter har samma temperatur och volym. FS ekv. 3.9.

Enodas sammanfattning

Omräkning mellan mol- och

Ideala gaser och första huvudsatsen
ξi=ψiMiMm,ψi=ξiMmMi\xi_i=\psi_i\frac{M_i}{M_m},\qquad \psi_i=\xi_i\frac{M_m}{M_i}
Vad gör formeln?
Översätter mellan andel per kmol och andel per kilogram.
När får den användas?
M_m är blandningens . De två andelarna sammanfaller bara när komponenterna har samma . FS ekv. 3.10.

Enodas sammanfattning

Mm=iψiMi=1iξi/MiM_m=\sum_i \psi_i M_i=\frac{1}{\sum_i \xi_i/M_i}
Vad gör formeln?
Blandningens ur komponenternas andelar.
När får den användas?
Den första formen utgår från molandelar, den andra från massandelar. Båda ger samma för samma blandning. FS ekv. 3.5.

Enodas sammanfattning

u2u1=cv(T2T1)u_2-u_1=c_v(T_2-T_1)
Vad gör formeln?
Ändringen i ur temperaturskillnaden.
När får den användas?
Gäller för med konstant . beror bara på temperaturen, inte på trycket eller volymen. FS ekv. 3.13.

Enodas sammanfattning

h2h1=cp(T2T1)h_2-h_1=c_p(T_2-T_1)
Vad gör formeln?
Ändringen i ur temperaturskillnaden.
När får den användas?
Gäller för med konstant . Även beror bara på temperaturen för en . FS ekv. 3.14.

Enodas sammanfattning

vid konstant tryck

Ideala gaser och första huvudsatsen
cp=κRκ1=κRMM(κ1)c_p=\frac{\kappa R}{\kappa-1}=\frac{\kappa R_M}{M(\kappa-1)}
Vad gör formeln?
Uttrycker vid konstant tryck genom .
När får den användas?
Gäller för . är kvoten mellan de två värmekapaciteterna och är 1,4 för tvåatomiga gaser som luft. FS ekv. 3.19.

Enodas sammanfattning

vid konstant volym

Ideala gaser och första huvudsatsen
cv=Rκ1=RMM(κ1)c_v=\frac{R}{\kappa-1}=\frac{R_M}{M(\kappa-1)}
Vad gör formeln?
Uttrycker vid konstant volym genom .
När får den användas?
Gäller för . Skillnaden mot vid konstant tryck är exakt den . FS ekv. 3.20.

Enodas sammanfattning

Andra huvudsatsen och kretsprocesser

, tillståndssamband

Andra huvudsatsen och kretsprocesser
p1v1=p2v2p_1v_1=p_2v_2
Vad gör formeln?
Trycket är omvänt proportionellt mot volymen vid konstant temperatur.
När får den användas?
Gäller för vid konstant temperatur. Följer direkt ur gaslagen när temperaturen hålls fast. FS ekv. 4.1.

Enodas sammanfattning

, värme och arbete

Andra huvudsatsen och kretsprocesser
q=εyr=RTlnv2v1=RTlnp1p2q=\varepsilon_{yr}=RT\ln\frac{v_2}{v_1}=RT\ln\frac{p_1}{p_2}
Vad gör formeln?
Värme och arbete vid expansion eller kompression.
När får den användas?
Gäller för vid konstant temperatur. Eftersom är oförändrad blir tillfört värme lika med utfört arbete. FS ekv. 4.2.

Enodas sammanfattning

, tillståndssamband

Andra huvudsatsen och kretsprocesser
p1T1=p2T2\frac{p_1}{T_1}=\frac{p_2}{T_2}
Vad gör formeln?
Trycket är proportionellt mot temperaturen vid konstant volym.
När får den användas?
Gäller för vid konstant volym. Temperaturen ska vara absolut. FS ekv. 4.3.

Enodas sammanfattning

q=cv(T2T1)q=c_v(T_2-T_1)
Vad gör formeln?
Värmet vid konstant volym är lika med ändringen i .
När får den användas?
Gäller för vid konstant volym. Inget utförs, så hela värmet blir . FS ekv. 4.6.

Enodas sammanfattning

, tillståndssamband

Andra huvudsatsen och kretsprocesser
V1T1=V2T2\frac{V_1}{T_1}=\frac{V_2}{T_2}
Vad gör formeln?
Volymen är proportionell mot temperaturen vid konstant tryck.
När får den användas?
Gäller för vid konstant tryck, till exempel en gas under en fritt rörlig kolv. Temperaturen ska vara absolut. FS ekv. 4.7.

Enodas sammanfattning

,

Andra huvudsatsen och kretsprocesser
εyr=p(v2v1)=R(T2T1)\varepsilon_{yr}=p(v_2-v_1)=R(T_2-T_1)
Vad gör formeln?
vid konstant tryck.
När får den användas?
Gäller för vid konstant tryck. Den andra formen följer genom att gaslagen sätts in i den första. FS ekv. 4.8.

Enodas sammanfattning

q=cp(T2T1)q=c_p(T_2-T_1)
Vad gör formeln?
Värmet vid konstant tryck är lika med ändringen i .
När får den användas?
Gäller för vid konstant tryck. Värmet räcker både till och till , vilket är varför är den större av de två. FS ekv. 4.10.

Enodas sammanfattning

, tryck och temperatur

Andra huvudsatsen och kretsprocesser
T2T1=(p2p1)(κ1)/κ\frac{T_2}{T_1}=\left(\frac{p_2}{p_1}\right)^{(\kappa-1)/\kappa}
Vad gör formeln?
Temperaturändringen vid kompression eller expansion.
När får den användas?
Gäller för i en . Temperaturerna ska vara absoluta. FS ekv. 4.12.

Enodas sammanfattning

, volym och temperatur

Andra huvudsatsen och kretsprocesser
T2T1=(v1v2)κ1\frac{T_2}{T_1}=\left(\frac{v_1}{v_2}\right)^{\kappa-1}
Vad gör formeln?
Temperaturändringen uttryckt genom volymförhållandet.
När får den användas?
Gäller för i en . Samma samband som tryckformen, uttryckt i volymer i stället. FS ekv. 4.13.

Enodas sammanfattning

Andra huvudsatsen och kretsprocesser
εyr=cv(T1T2)\varepsilon_{yr}=c_v(T_1-T_2)
Vad gör formeln?
vid expansion i ett .
När får den användas?
Gäller för i en i ett . Eftersom värmet är noll kommer arbetet helt ur den . FS ekv. 4.14.

Enodas sammanfattning

εt=cpT1(1(p2p1)(κ1)/κ)\varepsilon_t=c_pT_1\left(1-\left(\frac{p_2}{p_1}\right)^{(\kappa-1)/\kappa}\right)
Vad gör formeln?
Det vid expansion eller kompression.
När får den användas?
Gäller för i en i ett . Uttrycket är energiekvationen med värmet satt till noll. FS ekv. 4.15.

Enodas sammanfattning

ηtC=1T2T1\eta_{tC}=1-\frac{T_2}{T_1}
Vad gör formeln?
Den högsta möjliga mellan två temperaturnivåer.
När får den användas?
Gäller för en mellan två konstanta temperaturer. Temperaturerna ska vara absoluta, och ingen verklig process kan överträffa detta värde. FS ekv. 4.22.

Enodas sammanfattning

υ=VmaxVmin\upsilon=\frac{V_{\max}}{V_{\min}}
Vad gör formeln?
Förhållandet mellan största och minsta volym i en kolvmaskin.
När får den användas?
Definieras som ett volymförhållande, aldrig som ett tryckförhållande. Är alltid större än ett. FS ekv. 4.26.

Enodas sammanfattning

εc=cykelεyr\varepsilon_c=\sum_{\text{cykel}}\varepsilon_{yr}
Vad gör formeln?
Nettoarbetet är summan av delprocessernas arbeten.
När får den användas?
Summan går över alla delprocesser i cykeln, med tecken. I ett tryck-volymdiagram är nettoarbetet den inneslutna arean. FS ekv. 4.28.

Enodas sammanfattning

εc=q1q2\varepsilon_c=q_1-|q_2|
Vad gör formeln?
Nettoarbetet är tillfört minus bortfört värme.
När får den användas?
Gäller för en sluten , där mediet återvänder till sitt utgångstillstånd så att ändringen i är noll över cykeln. FS ekv. 2.16.

Enodas sammanfattning

ηt=εcq1=1q2q1\eta_t=\frac{\varepsilon_c}{q_1}=1-\frac{|q_2|}{q_1}
Vad gör formeln?
Andelen av det tillförda värmet som blir nyttigt arbete.
När får den användas?
Gäller för en som avger arbete. Både nettoarbetet och det tillförda värmet räknas per kilogram medium eller som totala mängder. FS ekv. 2.17.

Enodas sammanfattning

och

Andra huvudsatsen och kretsprocesser
COP1=Q˙1E˙,COP2=Q˙2E˙COP_1=\frac{|\dot Q_1|}{|\dot E|},\qquad COP_2=\frac{\dot Q_2}{|\dot E|}
Vad gör formeln?
Godhetstalen för värmepump respektive .
När får den användas?
Gäller för en som drivs med arbete. avser uppvärmning och kylning, och de skiljer sig med precis ett. FS ekv. 2.19.

Enodas sammanfattning

Turbinens isentropa

Andra huvudsatsen och kretsprocesser
ηT=εtεt,is\eta_T=\frac{\varepsilon_t}{\varepsilon_{t,is}}
Vad gör formeln?
Jämför turbinens verkliga arbete med det isentropa.
När får den användas?
Det verkliga arbetet står i täljaren eftersom en verklig turbin alltid ger mindre än den isentropa. är därför mindre än ett. FS ekv. 6.4.

Enodas sammanfattning

Kompressorns isentropa

Andra huvudsatsen och kretsprocesser
ηK=T2,isT1T2T1\eta_K=\frac{T_{2,is}-T_1}{T_2-T_1}
Vad gör formeln?
Jämför kompressorns isentropa arbete med det verkliga.
När får den användas?
Det isentropa arbetet står i täljaren eftersom en verklig kompressor kräver mer arbete än den isentropa. Temperaturerna ska vara absoluta eller konsekvent i Celsius, eftersom bara skillnader ingår. FS ekv. 6.5.

Enodas sammanfattning

Reala medier och ångkraftprocesser

ds=dqrT,qr=s1s2Tdsds=\frac{dq_r}{T},\qquad q_r=\int_{s_1}^{s_2}T\,ds
Vad gör formeln?
Definierar och ger värmet som arean under processen i ett T--diagram.
När får den användas?
Gäller för en . Vid konstant temperatur, som i , går integralen över i en produkt. FS ekv. 5.1.

Enodas sammanfattning

Realgas med

Reala medier och ångkraftprocesser
pV=zrmRMMTpV=z_r\,m\frac{R_M}{M}T
Vad gör formeln?
Korrigerar gaslagen för att gälla också nära .
När får den användas?
hämtas ur diagram med reducerat tryck och reducerad temperatur som ingångar. För en är den ett. FS ekv. 7.8.

Enodas sammanfattning

Tr=TTk,pr=ppkT_r=\frac{T}{T_k},\qquad p_r=\frac{p}{p_k}
Vad gör formeln?
Skalar tillståndet mot ämnets kritiska punkt.
När får den användas?
De kritiska värdena är ämnesspecifika och hämtas ur tabell. Båda storheterna ska vara absoluta. FS ekv. 7.9.

Enodas sammanfattning

i

Reala medier och ångkraftprocesser
h=h+x(hh),x=hhhhh=h'+x(h''-h'),\qquad x=\frac{h-h'}{h''-h'}
Vad gör formeln?
Interpolerar mellan mättad vätska och mättad ånga.
När får den användas?
Gäller bara i , där tryck och temperatur är låsta till varandra. Samma viktning gäller för , och . Ångtabellens mättnadsvärden för mättad vätska och mättad ånga.

Enodas sammanfattning

Pumpens arbete och utloppsentalpi

Reala medier och ångkraftprocesser
hb=ha+va(pbpa)ηPh_b=h_a+\frac{v_a(p_b-p_a)}{\eta_P}
Vad gör formeln?
efter pumpen i en .
När får den användas?
Gäller för en vätska, vars specifika volym är i det närmaste konstant genom pumpen. Volymen tas vid inloppet, alltså för mättad vätska. FS ekv. 8.5.

Enodas sammanfattning

Q˙1=m˙(hchb)\dot Q_1=\dot m(h_c-h_b)
Vad gör formeln?
Värmeeffekten som tillförs mellan pump och turbin.
När får den användas?
Gäller för stationär drift genom pannan, där tryckfallet försummas och inget arbete utförs. FS ekv. 8.4.

Enodas sammanfattning

εT=hchd\varepsilon_T=h_c-h_d
Vad gör formeln?
Turbinarbetet som entalpifallet över turbinen.
När får den användas?
Gäller för en turbin i stationär drift, med försumbara ändringar i rörelse- och lägesenergi. FS ekv. 8.6.

Enodas sammanfattning

Verklig utloppsentalpi ur turbinen

Reala medier och ångkraftprocesser
hd=hcηT(hchd,is)h_d=h_c-\eta_T(h_c-h_{d,is})
Vad gör formeln?
Turbinens verkliga utloppsentalpi ur den isentropa och .
När får den användas?
Den isentropa utloppsentalpin bestäms genom att hålls konstant genom expansionen, ofta med i . FS ekv. 8.8.

Enodas sammanfattning

Ångkraftprocessens

Reala medier och ångkraftprocesser
ηt=1hdhahchb\eta_t=1-\frac{h_d-h_a}{h_c-h_b}
Vad gör formeln?
Rankinecykelns ur fyra entalpier.
När får den användas?
Gäller för med de fyra hörnpunkterna a till d. Försummas pumparbetet sätts efter pumpen lika med den före. FS ekv. 8.9.

Enodas sammanfattning

Kylprocesser, värmepumpar och strömning

Q˙2=m˙(hdha)\dot Q_2=\dot m(h_d-h_a)
Vad gör formeln?
Kyleffekten som entalpiökningen genom .
När får den användas?
Gäller för stationär drift. Eftersom är är före lika med den efter . FS ekv. 9.1.

Enodas sammanfattning

Verklig utloppsentalpi ur kompressorn

Kylprocesser, värmepumpar och strömning
hc=hd+hc,ishdηKh_c=h_d+\frac{h_{c,is}-h_d}{\eta_K}
Vad gör formeln?
Kompressorns verkliga utloppsentalpi ur den isentropa och .
När får den användas?
Den isentropa utloppsentalpin bestäms genom att hålls konstant upp till kondensortrycket. står i nämnaren. FS ekv. 9.2.

Enodas sammanfattning

Q˙1=m˙(hchb)|\dot Q_1|=\dot m(h_c-h_b)
Vad gör formeln?
Värmeeffekten som avges i .
När får den användas?
Gäller för stationär drift genom . Är kondensatet underkylt ligger utloppspunkten under mättnadstemperaturen. FS ekv. 9.3.

Enodas sammanfattning

COP1=hchbhchdCOP_1=\frac{h_c-h_b}{h_c-h_d}
Vad gör formeln?
skriven direkt med cykelns entalpier.
När får den användas?
Gäller för en kompressordriven med de fyra punkterna a till d. fås genom att täljaren byts mot förångarens entalpiökning. FS ekv. 9.6.

Enodas sammanfattning

tb=t1Δtsct_b=t_1-\Delta t_{sc}
Vad gör formeln?
Bestämmer kondensorns utloppstemperatur.
När får den användas?
Underkylningen räknas från kondenseringstemperaturen, som är mättnadstemperaturen vid kondensortrycket. FS ekv. 9.8.

Enodas sammanfattning

Överhettning efter

Kylprocesser, värmepumpar och strömning
td=t2+Δtsht_d=t_2+\Delta t_{sh}
Vad gör formeln?
Bestämmer förångarens utloppstemperatur.
När får den användas?
Överhettningen räknas från förångningstemperaturen, som är mättnadstemperaturen vid förångartrycket. FS ekv. 9.9.

Enodas sammanfattning

V˙=wA,m˙=ϱwA\dot V=wA,\qquad \dot m=\varrho wA
Vad gör formeln?
Binder samman hastighet, area och flöde.
När får den användas?
Gäller för stationär strömning. För ett cirkulärt rör är arean pi gånger diametern i kvadrat delat med fyra. FS ekv. 10.3.

Enodas sammanfattning

med förluster

Kylprocesser, värmepumpar och strömning
p1ϱ+w122+gz1+εP=p2ϱ+w222+gz2+Δpfϱ\frac{p_1}{\varrho}+\frac{w_1^{2}}{2}+gz_1+|\varepsilon_P|=\frac{p_2}{\varrho}+\frac{w_2^{2}}{2}+gz_2+\frac{\Delta p_f}{\varrho}
Vad gör formeln?
Energibalansen längs en strömlinje, med pump och friktionsförluster.
När får den användas?
Gäller för stationär strömning av ett inkompressibelt medium. Pumptermen utgår när ingen pump finns i systemet. FS ekv. 10.4.

Enodas sammanfattning

Δpfϱ=w2f1Ld\frac{\Delta p_f}{\varrho}=w^{2}f_1\frac{L}{d}
Vad gör formeln?
Tryckförlusten längs ett rakt rör.
När får den användas?
Gäller för strömning i ett rakt rör med konstant diameter. Friktionsfaktorn beror på och rörets råhet. FS ekv. 10.6.

Enodas sammanfattning

Förluster med engångsmotstånd

Kylprocesser, värmepumpar och strömning
Δpfϱ=w2(f1Ld+ζ2)\frac{\Delta p_f}{\varrho}=w^{2}\left(f_1\frac{L}{d}+\frac{\sum\zeta}{2}\right)
Vad gör formeln?
Den samlade förlusten av rörfriktion och lokala motstånd.
När får den användas?
Engångsmotstånden avser ventiler, böjar, inlopp och utlopp och hämtas ur tabell. Summan gäller för den hastighet termen räknas med. FS ekv. 10.8.

Enodas sammanfattning

Re=wdνRe=\frac{wd}{\nu}
Vad gör formeln?
Avgör om strömningen är eller .
När får den användas?
Den kinematiska viskositeten är starkt temperaturberoende och hämtas ur tabell. Gränsen mellan och ligger kring 2300 för rörströmning. FS ekv. 10.9.

Enodas sammanfattning

Friktionsfaktor vid

Kylprocesser, värmepumpar och strömning
f1=0,158Re0,25f_1=0{,}158\,Re^{-0{,}25}
Vad gör formeln?
Friktionsfaktorn ur för rörströmning.
När får den användas?
Empiriskt samband för i hydrauliskt släta rör. För gäller ett annat och enklare uttryck. FS ekv. 10.12.

Enodas sammanfattning

a=κRMMTa=\sqrt{\kappa\frac{R_M}{M}T}
Vad gör formeln?
Ljudhastigheten som gräns för när strömningen blir kritisk.
När får den användas?
Gäller för . Temperaturen ska vara absolut och är den lokala temperaturen i den punkt hastigheten avser. FS ekv. 10.16.

Enodas sammanfattning

w=2κκ1RMMT0(1(pp0)(κ1)/κ)w=\sqrt{2\frac{\kappa}{\kappa-1}\frac{R_M}{M}T_0\left(1-\left(\frac{p}{p_0}\right)^{(\kappa-1)/\kappa}\right)}
Vad gör formeln?
Utströmningshastigheten vid expansion genom ett munstycke.
När får den användas?
Gäller för expansion från vilotillståndet med index noll. Uttrycket gäller bara så länge strömningen inte är kritisk. FS ekv. 10.19.

Enodas sammanfattning

Massflöde vid

Kylprocesser, värmepumpar och strömning
m˙=Aminψp0RMMT0,ψ=κ(2κ+1)(κ+1)/(κ1)\dot m=A_{\min}\psi^{*}\frac{p_0}{\sqrt{\dfrac{R_M}{M}T_0}},\qquad \psi^{*}=\sqrt{\kappa\left(\frac{2}{\kappa+1}\right)^{(\kappa+1)/(\kappa-1)}}
Vad gör formeln?
Det största massflöde ett munstycke kan släppa igenom.
När får den användas?
Gäller när strömningen är kritisk, alltså när tryckkvoten över munstycket underskrider det kritiska värdet. Massflödet är då oberoende av mottrycket. FS ekv. 10.24.

Enodas sammanfattning

Värmeöverföring och fuktig luft

Konvektiv värmeöverföring

Värmeöverföring och fuktig luft
Q˙=αA(tytatmedium)\dot Q=\alpha A(t_{\text{yta}}-t_{\text{medium}})
Vad gör formeln?
Värmeflödet mellan en yta och ett strömmande medium.
När får den användas?
beror på strömningsförhållandena och hämtas ur tabell eller ur uppgiften. Temperaturskillnaden får anges i Celsius. FS ekv. 11.2.

Enodas sammanfattning

Värmegenomgång genom en vägg

Värmeöverföring och fuktig luft
Q˙=kA(titu)\dot Q=kA(t_i-t_u)
Vad gör formeln?
Värmeflödet genom en sammansatt vägg.
När får den användas?
Gäller för stationär genom en plan vägg. samlar alla motstånd från inne- till uteluft. FS ekv. 11.32.

Enodas sammanfattning

k=11αi+δλ+1αuk=\frac{1}{\dfrac{1}{\alpha_i}+\sum\dfrac{\delta}{\lambda}+\dfrac{1}{\alpha_u}}
Vad gör formeln?
Samlar väggens alla värmemotstånd till en koefficient.
När får den användas?
Gäller för en plan vägg med skikt i serie. Varje skikt bidrar med sin tjocklek delad med sitt . FS ekv. 11.33.

Enodas sammanfattning

Värmeväxlarens energibalans

Värmeöverföring och fuktig luft
Q˙=m˙cp(tintut)\dot Q=\dot m c_p(t_{\text{in}}-t_{\text{ut}})
Vad gör formeln?
Värmeeffekten på en sida av en värmeväxlare.
När får den användas?
Gäller för vardera mediet i en värmeväxlare vid stationär drift. Det värme det ena mediet avger är lika med det andra tar upp, om växlaren är isolerad mot omgivningen. FS ekv. 11.20.

Enodas sammanfattning

φ=pvpv\varphi=\frac{p_v}{p''_v}
Vad gör formeln?
Ångans jämfört med mättnadstrycket vid samma temperatur.
När får den användas?
Mättnadstrycket avser luftens temperatur. ett betyder mättad luft, och då sammanfaller temperaturen med . FS ekv. 12.1.

Enodas sammanfattning

Mättnadstryck för vattenånga

Värmeöverföring och fuktig luft
pv=exp ⁣(12,034025235+t)p''_v=\exp\!\left(12{,}03-\frac{4025}{235+t}\right)
Vad gör formeln?
Mättnadstrycket för vattenånga som funktion av temperaturen.
När får den användas?
Temperaturen sätts in i grader Celsius och resultatet blir trycket i bar. Sambandet är en anpassning och gäller i kursens temperaturområde. FS ekv. 12.2.

Enodas sammanfattning

Avdunstningens värmeflöde

Värmeöverföring och fuktig luft
Q˙d=m˙dr\dot Q_d=\dot m_d\,r
Vad gör formeln?
Värmeflödet som går åt till att förånga vatten från en yta.
När får den användas?
avser den aktuella temperaturen och hämtas ur . Vid termisk jämvikt balanseras avdunstningen av det värme som tillförs ytan. FS ekv. 12.13.

Enodas sammanfattning

αdαk=CBpvpvtytatluft\frac{\alpha_d}{\alpha_k}=C_B\frac{p''_v-p_v}{t_{\text{yta}}-t_{\text{luft}}}
Vad gör formeln?
Förhållandet mellan avdunstningens och konvektionens .
När får den användas?
Används när -diagrammet inte täcker det aktuella temperaturområdet. Mättnadstrycket avser ytans temperatur och ångtrycket luftens. FS ekv. 12.20.

Enodas sammanfattning