Ljuddämpare i kanaler
Skillnaden mellan och , villkoret för plana vågor i en kanal, och hur , resonatorer och absorbentklädda kanaler dimensioneras.
Översikt
Två mått: insatsisolering och transmissionsisolering
En ljuddämpare i en kanal hindrar ljudet från en fläkt, pump eller motor från att nå mynningen. Dess verkan anges med två olika mått.
jämför ljudet i samma punkt utan och med ljuddämpare, formel (10-2):
Den är det som märks i praktiken, men den beror på hela systemet: källan, kanalens längd och hur mynningen reflekterar.
jämför den som faller in mot ljuddämparen med den som släpps igenom. Den är en egenskap hos ljuddämparen ensam och den som formlerna i bokens kapitel 10 ger.
Är kanalens ändar reflexfria är de två måtten lika, och lösningarna sätter då med hänvisning till avsnitt 10.1.1. efter ljuddämparen blir , frekvens för frekvens.
En reflekterar ljudet tillbaka mot källan med hjälp av areaändringar eller resonatorer. En resistiv ljuddämpare omvandlar det till värme i en absorbent.
Översikt
Modellerna kräver plana vågor i kanalen
Formlerna för förutsätter att ljudet går som plana vågor längs kanalens axel. Det gäller så länge frekvensen ligger under den lägsta gränsfrekvensen för tvärgående , som bokens tabell 10-1 ger:
| Tvärsnitt | Mått | Plana vågor upp till |
| Rektangulärt | största sidan b | c/(2b) |
| Cirkulärt | diametern D | 1,841·c/(πD) |
Gränsen för det rektangulära tvärsnittet är den frekvens där en halv ryms över den största sidan. Det största tvärsnittet i systemet är dimensionerande, alltså oftast och inte kanalen.
Kontrollen görs mot den högsta frekvensen av intresse och hör till metodbeskrivningen. I en dimensioneringsuppgift sätter villkoret en övre gräns för hur stor kammaren får vara, och därmed för hur stor dämpning som går att få.
Översikt
Expansionskammaren dämpar bäst när den är en kvarts våglängd lång
En är en bit kanal med större tvärsnitt. Med kanalens tvärsnittsarea , kammarens och kammarens längd är , formel (10-43):
Dämpningen varierar periodiskt med frekvensen. Den är störst när , det vill säga när kammaren är ett udda antal kvarts lång, formel (10-44):
Den största dämpningen bestäms av areakvoten ensam. Med är .
Dämpningen är noll när , alltså när kammaren är ett helt antal halva lång. En kammare som är avstämd för en ton är därför verkningslös vid tonens första överton, och ett spektrum med flera komponenter måste räknas frekvens för frekvens.
Översikt
Resonatorer och absorbenter
En sidogren på kanalen kan stämmas av mot en störande ton. för en sidogren med mynningsarean och inimpedansen på en kanal med arean är, formel (10-50):
Dämpningen är störst där inimpedansen är som minst.
En är ett slutet rör med längden . Dess inimpedans är minst när med udda , formel (10-56). Den lägsta avstämningen är alltså en kvarts , .
En är en volym bakom en hals med längden och arean . Inimpedansen är, formel (10-64):
Luften i halsen är en massa och luften i volymen en fjäder. De två termerna tar ut varandra vid resonansfrekvensen . Resonatorer dämpar kraftigt men bara i ett smalt frekvensområde.
En resistiv ljuddämpare, en kanal klädd med absorbent, dämpar över ett brett område. För den använder lösningarna formel (10-93), , med den klädda längden , den klädda omkretsen , den fria tvärsnittsarean och absorbentens .
Exempel
Exempel: en expansionskammare för 90 Hz
En fläkt ger en ton vid 90 Hz i en kanal med kvadratiskt tvärsnitt. Kammaren ska ge största möjliga dämpning och får ha sex gånger kanalens tvärsnittsarea. Den kortaste kammaren som ger maximum är en kvarts :
Med areakvoten sex är , och den största dämpningen blir:
Har kammaren sidan 0,30 m går plana vågor upp till , långt över 90 Hz, så modellen gäller.
Fläkten har också en komponent vid 120 Hz. Där är , och . Vid 180 Hz, där kammaren är en halv , är dämpningen noll.
Exempel
Exempel: ljudeffektnivån efter kammaren
Före kammaren är 88 dB vid 90 Hz och 84 dB vid 120 Hz, och kanalens ändar är reflexfria. Efter kammaren är nivåerna:
Totalnivån är . Före kammaren var totalnivån 89,5 dB, så för hela spektrumet är 9,5 dB.
Dämpningen dras ifrån per frekvens, och först därefter summeras nivåerna. Att dra en enda dämpning från totalnivån fungerar bara om alla komponenter dämpas lika.
Exempel
Exempel: en Helmholtzresonator för 60 Hz
En ton vid 60 Hz ska dämpas med en . Halsen är 50 mm lång och har arean . Resonansvillkoret löst för volymen ger:
Det är knappt 17 liter. En för samma ton hade behövt vara lång.
Strax bredvid resonansen är dämpningen fortfarande stor. Vid 58 Hz är inimpedansen , och sitter resonatorn på en kanal med arean 0,010 m² ger formel (10-50) .
Fördjupning
Fallgrop: fel mått i villkoret, halv våglängd, och D_IL som inte är D_TL
gäller det största tvärsnittet, alltså kammaren. Den som prövar kanalens mått kan godkänna en modell som inte gäller. För ett cirkulärt tvärsnitt är det diametern som står i formeln, och konstanten är 1,841.
Kammaren ska vara en kvarts , inte en halv. Halvvågslängden är just den längd där dämpningen är noll.
Uttrycket för är symmetriskt i de två areorna, så det går inte att se på svaret om kvoten vänts. Kontrollera att kammarens area är den större.
Argumentet är i radianer, och det är sinus i kvadrat som står i formeln.
och är olika saker. De får likställas när kanalens ändar är reflexfria, och det ska motiveras i lösningen.
En som dämpar en ton kan släppa igenom nästa helt. Räkna varje frekvenskomponent för sig och summera efteråt.
Formler i området
för en ljuddämpare
- Vad gör formeln?
- Skillnaden i ljud i en punkt utan och med ljuddämpare.
- När får den användas?
- Ljudtrycken mäts i samma punkt utan och med ljuddämpare. beror på hela systemet. Är kanalens ändar reflexfria får den sättas lika med (avsnitt 10.1.1). Kursbokens formel (10-2).
Gräns för i en kanal
- Vad gör formeln?
- Den högsta frekvens där en kanal eller kammare bara leder plana vågor.
- När får den användas?
- b är tvärsnittets största sida och D diametern. Under gränsen går ljudet som plana vågor längs kanalen, vilket modellerna för kräver. Kursbokens tabell 10-1.
Expansionskammarens
- Vad gör formeln?
- Dämpningen hos en av expansionstyp.
- När får den användas?
- Förutsätter plan och axiell vågutbredning i kammaren, vilket kräver att är lång mot tvärmåtten. S₁ är kanalens och S₂ kammarens tvärsnittsarea. Kursbokens formel (10-43).
Kammarlängd för största dämpning
- Vad gör formeln?
- Den längd en ska ha för att dämpa en viss ton maximalt.
- När får den användas?
- Ger de kammarlängder där expansionskammarens sinusterm är ett vid frekvensen f. Den kortaste är en kvarts . Kursbokens formel (10-44).
för en sidogrensresonator
- Vad gör formeln?
- Dämpningen från en resonator som sitter som sidogren på en kanal.
- När får den användas?
- S är kanalens tvärsnittsarea, S_s resonatorns mynningsarea och Z_s dess inimpedans. förutsätts. En har minst inimpedans när kL = nπ/2 med udda n, formel (10-56). Kursbokens formel (10-50).
inimpedans
- Vad gör formeln?
- Inimpedansen för en volym bakom en hals, och därmed dess .
- När får den användas?
- L_Hel är halsens längd, S_s dess area och V resonatorns volym. Resonatorn ska vara liten jämfört med . De två termerna tar ut varandra vid resonansfrekvensen f₀ = (c/2π)·√(S_s/(V·L_Hel)). Kursbokens formel (10-64).
Hänger ihop med
Används ofta tillsammans med
- Periodiska signaler, frekvensband och nivåsummeringHur en periodisk signal delas upp i grundton och övertoner, vilka ters- och oktavband komponenterna hamnar i, och hur bidrag summeras och bakgrund dras ifrån.
- Rummets akustiska moderEgenfrekvenserna i ett lådformat rum, hur ljudtrycket fördelar sig i en mod, när en mod exciteras och var i rummet den hörs.
Kan du använda ljuddämpare i kanaler?
Lös en riktig tentauppgift från SD1116 med ledtrådar och lösningsförslag. Inget konto behövs.