Hoppa till huvudinnehållet
8. Kompressibel strömning, dysor och stötar

Kompressibel strömning, dysor och stötar

Skilj statiska och stagnationsstorheter och välj rätt gren i area–Machsambandet.

Översikt

Machtal och stagnationstillstånd

är M=V/aM=V/a, med ljudhastigheten a=γRTa=\sqrt{\gamma RT} för en ideal gas. Vid kopplas statiskt och stagnationstillstånd genom T0/T=1+(γ−1)M2/2T_0/T=1+(\gamma-1)M^2/2 och p0/p=(T0/T)γ/(γ−1)p_0/p=(T_0/T)^{\gamma/(\gamma-1)}. Temperaturen i ljudhastigheten är den lokala statiska temperaturen, inte stagnationstemperaturen.

Exempel

Exempel: luft vid Mach 5

Med γ=1,4\gamma=1{,}4, R=287 J/(kg K)R=287\,\mathrm{J/(kg\,K)}, T0=293 KT_0=293\,\mathrm K och p0=100 kPap_0=100\,\mathrm{kPa} ger M=5M=5 temperaturförhållandet T/T0=1/6T/T_0=1/6. Då är T≈48,9 KT\approx48{,}9\,\mathrm K och p/p0=6−3,5≈0,00189p/p_0=6^{-3{,}5}\approx0{,}00189. Den lokala ljudhastigheten är ungefär 140 m/s och flödeshastigheten ungefär 700 m/s. De mycket låga temperaturerna visar också varför idealgasmodellen har ett begränsat giltighetsområde.

Fördjupning

Halsarea och stötens irreversibilitet

Ett strypt Lavalmunstycke har M=1M=1 i halsen, som då har den kritiska arean A∗A^*. För A/A∗>1A/A^*>1 har area–Machsambandet både en subsonisk och en supersonisk lösning; fysiken avgör grenen. En överför ett supersoniskt flöde till ett subsoniskt och ökar entropin. Stagnationstemperaturen bevaras i den adiabatiska stöten, men sjunker. Använd därför stötförhållanden först och sedan nya stagnations- och kritiska areavärden för efterföljande isentropiska delar.

Formler i området

och ljudhastighet

M=Va,a=γRTM=\frac Va,\qquad a=\sqrt{\gamma RT}
Vad gör formeln?
Jämför flödeshastighet med ljudets lokala hastighet.
När får den användas?
Ideal gas; R är gasens specifika gaskonstant och T den lokala statiska temperaturen.

Isentropiska stagnationsrelationer

T0T=1+γ−12M2,p0p=(T0T)γ/(γ−1)\frac{T_0}{T}=1+\frac{\gamma-1}{2}M^2,\qquad\frac{p_0}{p}=\left(\frac{T_0}{T}\right)^{\gamma/(\gamma-1)}
Vad gör formeln?
Kopplar till statiskt tryck och temperatur.
När får den användas?
Kaloriskt perfekt ideal gas och övergång mellan lokal punkt och stagnationstillstånd.

Area–Machsambandet

AA∗=1M[2γ+1(1+γ−12M2)](γ+1)/(2(γ−1))\frac A{A^*}=\frac1M\left[\frac2{\gamma+1}\left(1+\frac{\gamma-1}{2}M^2\right)\right]^{(\gamma+1)/(2(\gamma-1))}
Vad gör formeln?
Kopplar tvärsnittsarea till subsoniskt eller supersoniskt .
När får den användas?
Stationär, endimensionell, av kaloriskt perfekt ideal gas; A* är områdets soniska kritiska area.

genom sonisk hals

m˙=p0A∗γRT0(2γ+1)(γ+1)/(2(γ−1))\dot m=p_0A^*\sqrt{\frac\gamma{RT_0}}\left(\frac2{\gamma+1}\right)^{(\gamma+1)/(2(\gamma-1))}
Vad gör formeln?
Ger halsens maximala flödeskapacitet vid ett givet stagnationstillstånd.
När får den användas?
Strypt hals med M=1; stationär tillströmning och kaloriskt perfekt ideal gas.

efter en

M22=1+(γ−1)M12/2γM12−(γ−1)/2M_2^2=\frac{1+(\gamma-1)M_1^2/2}{\gamma M_1^2-(\gamma-1)/2}
Vad gör formeln?
Bestämmer det subsoniska efter stöten.
När får den användas?
Rak adiabatisk stöt i kaloriskt perfekt ideal gas med M₁>1; M₂ avser direkt nedströms stöten.

Kan du använda kompressibel strömning, dysor och stötar?

Lös en riktig tentauppgift från SG1220 med ledtrådar och lösningsförslag. Inget konto behövs.

Prova en uppgift