A-vägning och hörsel
Varför bullernivåer vägs efter örats känslighet, vägningstalen för varje ters- och , och hur vägda bandnivåer blir en totalnivå i .
Översikt
Örat är okänsligt för låga frekvenser
Örat uppfattar inte alla frekvenser lika starkt. Det är känsligast mellan ungefär 1 och 5 kHz och mycket okänsligt i basen: vid 50 Hz ligger omkring 40 dB högre än vid 1 kHz. Ett lågfrekvent ljud med hög kan därför låta svagt, medan samma nivå vid 2 kHz är påträngande.
efterliknar den känsligheten. Varje frekvensband får ett tillägg i decibel, kraftigt negativt i basen, noll vid 1 kHz och svagt positivt mellan 1 och 5 kHz. Den vägda nivån anges i och är det mått som bullerkrav och gränsvärden nästan alltid är uttryckta i.
Vägningen gäller lika för och . En beskriver källan, en en plats.
Översikt
Varje band har sitt vägningstal
Vägningen görs band för band, formel (2-1b):
Vägningstalen står i bokens tabell 2-1 och är standardiserade. Ett har samma vägningstal som med samma mittfrekvens.
| Band (Hz) | ΔA (dB) | Band (Hz) | ΔA (dB) |
| 25 | −44,7 | 500 | −3,2 |
| 31,5 | −39,4 | 630 | −1,9 |
| 40 | −34,6 | 800 | −0,8 |
| 50 | −30,2 | 1000 | 0 |
| 63 | −26,2 | 1250 | +0,6 |
| 80 | −22,5 | 1600 | +1,0 |
| 100 | −19,1 | 2000 | +1,2 |
| 125 | −16,1 | 2500 | +1,3 |
| 160 | −13,4 | 3150 | +1,2 |
| 200 | −10,9 | 4000 | +1,0 |
| 250 | −8,6 | 5000 | +0,5 |
| 315 | −6,6 | 6300 | −0,1 |
| 400 | −4,8 | 8000 | −1,1 |
En ton får vägningstalet för det band den ligger i. Avgör först bandet med bandgränserna, och läs sedan av vägningstalet för bandets mittfrekvens. En ton på 90 Hz ligger i 100 Hz och får −19,1 dB, medan en ton på 88 Hz ligger i 80 Hz och får −22,5 dB.
Översikt
Väg först, summera sedan
De vägda bandnivåerna summeras som till en totalnivå, formel (2-1a):
Ordningen går inte att byta. Vägningstalet skiljer sig mellan banden, så en ovägd totalnivå kan inte vägas i efterhand. Två spektrum med samma ovägda totalnivå kan skilja tiotals , beroende på var energin ligger.
Vägningen flyttar tyngdpunkten uppåt i frekvens. Ett band som dominerar den ovägda nivån kan bli betydelselöst efter vägning, och ett svagt band vid 500 Hz kan avgöra den nivån. Det går därför inte att stryka band på känn. Ett enskilt band som ligger mer än 10 dB under det starkaste vägda bandet ändrar summan med mindre än en halv decibel, men tre sådana band lägger tillsammans till över en decibel.
Översikt
Arbetsgången från spektrum till dB(A)
De flesta uppgifter som frågar efter en nivå följer samma gång.
Bestäm först den ovägda nivån i varje band med den modell uppgiften kräver, till exempel , rumsformeln eller en . Har ett band flera frekvenskomponenter summeras deras effektivvärdeskvadrater inom bandet först.
Avgör sedan vilket band varje bidrag hör till, läs av vägningstalen och väg varje bandnivå för sig.
Summera till sist de vägda bandnivåerna logaritmiskt.
Går uppgiften åt andra hållet, från ett krav i till en tillåten ovägd nivå eller , vänds stegen: dra först ifrån andra kända bidrag i , ta sedan bort vägningen med och gå därefter tillbaka genom modellen.
Exempel
Exempel: två toner i basen
Två maskiner ger var sin ton i en mätpunkt: 85 dB vid 40 Hz och 72 dB vid 100 Hz. Tonerna ligger i 40 Hz och 100 Hz, med vägningstalen −34,6 och −19,1 dB. De vägda nivåerna är:
Totalnivån är .
Den ovägda totalnivån är 85,2 dB och bestäms helt av 40 Hz-tonen. Efter vägning är det den 13 dB svagare tonen vid 100 Hz som bidrar mest. Skillnaden mellan ovägd och vägd nivå är 30 dB, vilket är typiskt för lågfrekvent buller.
Exempel
Exempel: A-vägd ljudeffektnivå ur oktavband
En tillverkare anger 92, 95 och 90 dB i 125, 250 och 500 Hz. Övriga band kan försummas. Vägningstalen är −16,1, −8,6 och −3,2 dB:
| (Hz) | 125 | 250 | 500 |
| L_W (dB) | 92 | 95 | 90 |
| ΔA (dB) | −16,1 | −8,6 | −3,2 |
| L_WA () | 75,9 | 86,4 | 86,8 |
Summan är . Den ovägda summan är 97,6 dB. Bandet vid 500 Hz, som är svagast ovägt, är starkast efter vägning.
Exempel
Exempel: från krav i dB(A) till tillåten bandnivå
En ny fläkt får bidra med högst 80 i en lokal, och dess ljud ligger helt i 125 Hz. Vägningen tas bort med vägningstalet för bandet:
Fläkten får alltså ge 96 dB ovägt i bandet. Hade ljudet legat i 63 Hz-bandet hade gränsen varit 106 dB, och i 1 kHz-bandet 80 dB. Tecknet är den vanliga felkällan: vägningstalet är negativt, och när det dras ifrån blir den tillåtna ovägda nivån högre än kravet.
Fördjupning
Fallgrop: fel ordning, fel band, fel tecken, dB mot dB(A)
Väg aldrig en totalnivå. Vägningen måste göras band för band före summeringen.
Läs av vägningstalet för rätt band. Bandet bestäms av gränserna, och ters- och har olika gränser: en ton på 180 Hz ligger i 200 Hz men i 250 Hz.
Håll reda på tecknet. Vägningstalet läggs till när man går från ovägd till vägd nivå och dras ifrån åt andra hållet. Under 1 kHz är det negativt, så den vägda nivån är lägre.
Skriv enheten på vägda nivåer och dB på ovägda, och jämför aldrig ett krav i med en ovägd nivå. Svarar uppgiften på en fråga om nivå med en ovägd, är vägningen bortglömd.
Stryk inga band för att de ser svaga ut ovägda. Avgör först efter vägningen vilka som spelar roll.
Formler i området
av en bandnivå
- Vad gör formeln?
- Väger en bandnivå efter örats känslighet.
- När får den användas?
- Vägningstalet ΔA_n hämtas ur tabell för det aktuella ters- eller och är kraftigt negativt vid låga frekvenser. Kursbokens formel (2-1b).
totalnivå
- Vad gör formeln?
- Summerar bandnivåer till en totalnivå i .
- När får den användas?
- Bandnivåerna ska vara var för sig innan de summeras. Gäller lika väl för ljudtrycks- som för . Kursbokens formel (2-1a).
Hänger ihop med
Kan du använda a-vägning och hörsel?
Lös en riktig tentauppgift från SD1116 med ledtrådar och lösningsförslag. Inget konto behövs.