Om siffrorna
Var talen kommer ifrån, vad de betyder och vad de inte säger
Vad som finns här
Enbart tal som KTH publicerar per kursomgång: antal registrerade, antal godkända kursbetyg och fördelningen. Inget är uppskattat eller modellerat. Varje rad stämmer internt: summan av betygen är lika med antalet godkända, och registrerade minus godkända är de som saknar kursbetyg. Varje kurs länkar till sin källsida.
Var felen kan sitta
Talen är hämtade från kth.se i augusti 2026 och kan innehålla fel i två led: dels i det KTH självt publicerar, dels i den här sammanställningen. Sidorna lästes maskinellt, och kurser vars sida inte gick att läsa saknas helt här. Om den senaste hämtningen: Ögonblicksbild av en extern källa. Kursomgångar som publicerats eller kompletterats efter hämtningen saknas, och 199 kurssidor kunde inte läsas vid hämtningen. De kurserna behåller sina tidigare rader. Vid en avvikelse är det källsidan som gäller, inte den här sidan.
Tre betygsskalor
De flesta kurser betygsätts A–F. 1 775 kursomgångar betygsätts godkänd/underkänd (P/F) och 17 väl godkänd/godkänd/underkänd (VG/G/U), det senare på lärarutbildningens VFU-kurser. Ingen av dem har en betygsfördelning, så de ingår inte i betygskolumnen och deras utfall står i klartext. Skalan är hämtad från kth.se per kursomgång, inte gissad ur siffrorna.
Vad listan börjar med
Utgångsläget visar de kurser som har en betygsfördelning att visa. Examensarbeten står utanför: de redovisar resultat långt efter att omgången startat, så deras andel godkända mäter hur många som hunnit bli klara snarare än hur många som klarat kursen. Kurser utan graderad skala står utanför av samma skäl som de saknar betygskolumn — det finns ingen fördelning. Båda finns kvar i materialet, och listan säger under sig hur många den håller utanför och hur du tar in dem.
Inget snittbetyg
Ett medelvärde av A–E förutsätter att stegen är lika stora, vilket de inte är, och döljer formen: två kurser med samma snitt kan ha helt olika fördelning. Här visas hela fördelningen i stället, och inget enskilt tal försöker sammanfatta den.
Var tog de underkända vägen?
Fx och F är 0 i samtliga 4 543 rader, trots att KTH listar dem som egna kategorier. Förklaringen är att ”Resultat på kurs” avser kursbetyget, som normalt utfärdas först när alla moment är klarade. Ett underkänt tentaresultat ger alltså inget kursbetyg alls. De underkända hamnar därför i posten F/Fx eller ej rapporterat, tillsammans med avhopp, ej examinerade och resultat som ännu inte hunnit rapporteras. Källan låter oss inte skilja dem åt.
”Andel godkända”
Godkända kursbetyg delat med registrerade. Eftersom ett kursbetyg bara utfärdas till den som klarat kursen är täljaren just de godkända. Men talet är en lägsta nivå, inte ett slutresultat: det räknas som det såg ut när sidan hämtades, och fångar därför inte den som klarar kursen på en senare tenta. Låga tal på färska kursomgångar säger mer om rapporteringen än om kursen.
Läsperioden är inte ett tentadatum
Varje kursomgång visas som den läsperiod den gick i, till exempel HT25 P1. Det säger när undervisningen pågick, inte när ett enskilt resultat skrevs: KTH har omtentaperioder i december, i januari, kring påsk och i augusti, och ett kursbetyg från någon av dem räknas ändå till den omgång studenten läste. En rad märkt HT25 P1 innehåller alltså resultat skrivna långt efter perioden. Vilka som kommer varifrån syns inte i källan. Datumen står kvar i tabellen ”Publicerade tal”.
Omgångar utan redovisade resultat
3 443 av materialets 4 543 kursomgångar har redovisat minst ett betyg. När en kurs har flera omgångar slås bara de ihop som faktiskt hunnit rapportera. En orapporterad omgång är inte ett dåligt utfall utan ett utfall som ännu inte finns, och att lägga den till de andra ger ett tal som är fel snarare än försiktigt: MF1039 hamnade på 20 % godkända enbart för att den ena av två omgångar var orapporterad. Den omgång som redovisat låg på 42 %. Uteslutna är omgångar helt utan rapporterade betyg, samt omgångar med fler än 20 registrerade där under 12 % har betyg. Slå av ”Dölj omgångar utan resultat” så visas varje omgång igen i listan och i tabellen ”Publicerade tal”. Andelen visas som ”–” när färre än 15 resultat återstår.
Programomgång är inte program
KTH ger de flesta grundkurser som en omgång per programantagning, och varje omgång har sina egna tal. Kursen visar dem under Utfall per programomgång, eftersom skillnaden mellan dem regelmässigt är större än skillnaden mellan åren — samma undervisning och samma tenta, men 46 procentenheter isär i SF1626:s fall. Programkoderna kommer ur KTH:s fält ”Obligatorisk inom program” för omgången, alltså vilka utbildningsplaner omgången ges för.
Vad som ändå saknas
Utfall per utbildningsprogram. Det är inte samma sak som ovan. Fältet säger vilka planer omgången ges för, inte varifrån varje registrerad kommer: omregistrerade, utbytesstudenter och studenter som läser kursen fristående räknas in i omgången utan att synas i koderna, och en omgång kan bestå av flera kurstillfällen som summerats ihop. Riktiga programsiffror finns i Ladok-rapporten ”Resultat på kurs inom program” och måste begäras ut från KTH.